Gripandet av Telegramgrundaren Pavel Durov i Frankrike har satt fart på diskussioner om sociala mediers ansvar. Telegram används flitigt i samhällets skuggsida och har till och med fått smeknamnet "terrorgram".
Durov framställer sig gärna som en förkämpe för det fria ordet och rätten till digitalt privatliv. Brottsmisstankarna handlar om att han inte agerat för att hindra brottslighet på Telegram.
Styrs av fåtal
Timothy Koskie, medieforskare vid University of Sydney, konstaterar att sociala medier blivit mäktiga och styrs av ett fåtal, och ser gripandet som ett steg mot att regeringar världen över börjat ställa krav och pressa plattformarna.
Gripandet skulle kunna göra företrädare för Tiktok, X och andra plattformar nervösa.
– Det här kanske är inledningen på att myndigheter kan ge sig på människor som annars kan vara svåra att komma åt, säger Koskie.
X-ägaren Elon Musk har krävt att Durov släpps, och Rumble-vd:n Chris Pavlovski hävdar att Frankrike "korsat ett gräns". Men efter de inledande högljudda protesterna tror Koskie att Telegram och de stora sociala medierna snarare rättar sig i ledet.
– Jag tror att vi kommer att se en del motstånd, men också att det kommer få företrädare att undvika risker, att det har en kylande effekt.
Enormt i syd
Telegram har pekats ut som ett forum för kriminella, men det används också, vilket kanske glöms bort lite i debatten, som ett vanligt socialt medium.
– Det är enormt. 800 miljoner användare använder det här. Det är väldigt viktigt i Ryssland, och är en enorm del av internetanvändandet i ett stort antal länder, säger Timothy Koskie.
– Om man är svensk kanske man känner någon som är på Telegram. Men i vissa samhällen i globala syd så använder alla det. Det skulle verkligen påverka de samhällena om de förlorade tillgången till Telegram, säger han.
När det gäller brottslingar och extremister på Telegram gissar Koskie att de flesta sitter lugnt i båten, medan de mer paranoida kanske väljer andra plattformar.
– Telegram har fått det ryktet, men det är inte bara där brottslighet sker. Och på de tjänster som har bättre kryptering vet vi inget om vad som försiggår.
Telegram
Telegram lanserades 2013 av bröderna Nikolaj och Pavel Durov. Det är framför allt en meddelandetjänst likt Whatsapp och Signal, men har också egenskaper som ett socialt medium med kanaler som fungerar lite som Facebookgrupper.
I dagsläget har den, enligt egen utsago, fler än 950 miljoner användare.
Telegram används av regeringsföreträdare i flera länder och är en flitigt använd informationskälla i Rysslands krig i Ukraina, av båda sidor. Inte minst har konton tillhörande proryska militärbloggare fått enorm spridning.
På plattformen finns vanliga användare men också oppositionella. Dess brist på moderering och krypteringsmöjligheter har gjort den populär även bland kriminella och extremister, och den har fått smeknamnet "terrorgram".
Danmarks justitieminister uppgav nyligen att det på Telegram publicerats listor med pris för olika brott, som bland annat svenska tonåringar utfört i Danmark.