Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Andreas Stefansson. Arkivbild.
Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Andreas Stefansson. Arkivbild. Bild: Christine Olsson/TT

"Afghanistans flickor hamnar i ett moment 22"

Omkring en miljon afghanska flickor tillåts inte gå i skolan på grund av regler som det ultrakonservativa talibanstyret satt upp.
– Det ser dystert ut för flickorna och för landets framtid, säger Andreas Stefansson på Svenska Afghanistankommittén (SAK).

ANNONS
|

Sedan talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 har de allra flesta flickor inte fått läsa på högre nivå än årskurs 6.

Några få undantag görs. Svenska Afghanistankommittén har fortsatt undervisa flickor i alla åldrar, efter lyckosamma förhandlingar med lokala makthavare. I dagsläget har de omkring 5 000 flickor i årskurs 7–12 i sina skolor, enligt generalsekreterare Andreas Stefansson.

Färre undantag

Men när den nya terminen nu inleds verkar undantagen ha blivit färre. Fram tills nyligen kunde omkring 200 000 flickor läsa på högstadiet och gymnasiet, också i statliga skolor, men den möjligheten har stängts. En förklaring är att talibanernas högsta ledning tillsatt mer lojala guvernörer i områden där reglerna tidigare inte efterlevts full ut.

ANNONS

På SAK har man hört talas om flera sådana exempel. Det är ett tecken på att även mer motsträviga provinser börjar rätta in sig i ledet, säger Stefansson.

– Vi har fått blandade signaler från våra skolor, för vissa verkar det fungera som tidigare, på andra håll har flickor inte fått komma tillbaka.

I de fall där flickor förbjuds att gå i någon av SAK:s skolor pausas undervisningen också för pojkarna, berättar han.

– Vi kan inte bedriva en skola som könsdiskriminerar. Det blir ju ett sätt att markera och visa att antingen är skolan tillgänglig för alla, eller så kan vi inte stödja den.

"Ser över riktlinjer"

Talibanerna har inte uttryckligen sagt att flickor är förbjudna att läsa över årskurs 6. I stället säger de att i årskurs 1–6 kan alla elever gå, och på högre nivå kan pojkar gå. Det är ett sätt att freda sig mot kritik, säger Stefansson.

– Då kan de säga att de ser över sina riktlinjer, och att flickor kommer att få gå tillbaka så snart de kan säkerställa att det sker enligt islamska regler, alltså att skolorna är könssegregerade, att flickorna följer klädkoderna och att det är kvinnliga lärare.

Samtidigt är det ett stort underskott på kvinnliga lärare och flickor får bara undervisas av kvinnor.

ANNONS

– Om det är det som är problemet, då behövs ju fler kvinnliga lärare. Hur får man det om flickorna inte får gå klart gymnasiet? Man hamnar i ett moment 22, säger Stefansson.

– Det är väldigt tragiskt för alla som hoppats på att kunna utbilda sig och komma ut i arbetslivet. Framtiden ser dyster ut.

Fakta: Afghanistan

Afghanistan är en islamisk republik med ett könssegregerat samhälle. De ärkekonservativa talibanerna, som styr landet, kallar det för ett islamiskt emirat. Krig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 gick USA-ledda styrkor in i Afghanistan och störtade talibanstyret. Försöken att bygga upp landet har sedan dess kantats av våldsdåd och bakslag.

Efter sitt tillträde som USA:s president lovade Joe Biden att alla amerikanska soldater ska ha lämnat Afghanistan före den 11 september 2021, 20-årsdagen av terrordåden. I augusti 2021 lämnade USA landet och den islamistiskt fundamentalistiska talibanrörelsen tog makten genom en blixtoffensiv.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI.

ANNONS