Inför det stora, men digitala, mötet kastade Storbritannien ned handsken redan i tisdags; jämfört med 1990 ska landets koldioxidutsläpp år 2035 ha minskat med 78 procent. Det är det mest långtgående löftet av någon större ekonomi i världen.
EU svarade dagen efter med en något blekare siffra, minus 55 procent till 2030.
Den nya regeringen i USA vill också visa framfötterna. Ett par timmar före mötets start meddelade Vita huset att Biden beslutat att landets mål till 2030 nu ska vara en utsläppsminskning med 50–52 procent jämfört med 2005 års nivå. Det tidigare målet som sattes under Barack Obama löd 26–28 procent till 2025.
Lämnade brasklapp
Den brittiske premiärministern Boris Johnson välkomnade USA:s besked, och sade att det får "betydelse för den globala kampen mot klimatförändringar".
Japans premiärminister Yoshihide Suga svarade med att landet ska nå målet 46 procents minskning till 2030, jämfört med 2013 års nivåer.
Biden rapporteras ha pressat Suga att sätta 50 procent, och premiärministern lämnade enligt medier i Tokyo också en sådan brasklapp:
– Vi ska fortsätta försöka nå den ännu högre siffran 50 procent.
Vändning 2026
Kina, som tillsammans med USA står för hälften av världens utsläpp, har kritiserats för låga ambitioner. Det har landet förklarat med dess ekonomi utvecklats senare än västvärldens, och därför når sin utsläppskulmen senare.
President Xi Jinping bekräftar i sitt toppmötestal det tidigare löftet att landet ska vara fritt från koldioxidutsläpp 2060. Vändningen, åtminstone när det det gäller den smutsiga kolenergin, inleds dock inte förrän om några år.
– Vi kommer att strikt begränsa ökningen i kolkonsumtion under femårsplanen 2021-2025, och fasa ner den under femårsplanen 2026-2030, säger Xi.
Otydligt om regnskog
Brasiliens president Jair Bolsonaro hävdar att han strävar efter att landet ska bli kolneutralt till år 2050, vilket är ett årtionde tidigare än förutvarande mål.
Men Bolsonaro var inte helt tydlig om hoten mot regnskogen Amazonas, han sade att "illegal skogsröjning i Brasilien" ska ha upphört år 2030.
Även Rysslands president Vladimir Putin och många andra kända ledare, både inom politiken och näringslivet, deltar. Men att mötet är digitalt brukar ses som en nackdel i dessa sammanhang – det blir inget "korridorsnack" där de kan pressa varandra eller kompromissa.
Henrik Samuelsson/TT