Under hot om en misstroendeförklaring utlyste statsministern Mette Frederiksen (S) folketingsval. Tisdagen den 1 november ska valet hållas och Frederiksen öppnar för en regering över blockgränsen.
Det är tid för att pröva en ny regeringsform i Danmark, säger hon.
– Vi vill ha en bred regering med partier på båda sidor av den politiska mitten, säger Frederiksen.
– Vi är redo till både kompromisser och till samarbete, fortsätter hon.
Nobbas av Venstre och Konservative
Men tankarna på en regering över blockgränsen får tummen ner av de stora borgerliga partierna.
– Jag går på val på att bli Danmarks nästa statsminister i en ny borgerlig-liberal regering, säger Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen.
– Vi kan gott samarbeta kring överenskommelser, men jag kan inte se att vi ingår i en regering tillsammans, säger Søren Pape Poulsen, partiledare för Konservative Folkeparti.
Under de senaste årtiondena har den borgerliga statsministerkandidaten kommit från Venstre, men det blå blocket har nu två kandidater eftersom även Pape Poulsen tidigare aviserat att han vill bli statsminister.
Den tidigare migrationsministern Inger Støjberg bildade i somras det nya partiet Danmarksdemokraterne, som i mätningar fått runt nio procent. Støjberg, tidigare Venstre, säger att hon inte har något förtroende för Mette Frederiksen som statsminister.
"Utesluten som statsminister"
– Hon är utesluten som statsminister för oss, vi går till val på en blå statsminister, säger Støjberg till Danmarks Radio.
En opinionsmätning från Voxmeter visar att det röda blocket får 86 mandat och det blå blocket 85 mandat, men då är inte det nya partiet Moderaterne inräknat.
Partiet är bildat av Lars Løkke Rasmussen, tidigare statsminister och partiledare för borgerliga Venstre, och han har hela tiden sagt att Moderaterne är ett mittenparti.
Han ville inte säga vilken statsministerkandidat partiet ska peka på, men Løkke Rasmussen gillade Frederiksens besked om en vilja att bilda en regering över blockgränsen.
– Hon lät ju helt och hållet som ett eko från det jag själv sade i den förra valrörelsen (2019), säger Lars Løkke Rasmussen, vars parti balanserar på folketingets spärrgräns på två procent.
"Tiderna är svåra"
Statsminister Frederiksen kallar det kommande valet för ett "trygghetsval". Främst med tanke på de oroliga tiderna i omvärlden.
– Danmark är ett fantastiskt land, men tiderna är svåra. Det är krig i Europa och ekonomisk osäkerhet, säger Mette Frederiksen.
Radikale Venstre, Enhedslisten och Socialistisk Folkeparti har agerat stödpartier till den S-ledda enpartiregeringen sedan valet 2019.
Enhedslisten kallar det för ett "stort fel" att sträcka ut handen till de borgerliga partierna medan Radikale Venstre uppger att en bred regering är i linje med partiets önskemål.
Fakta: Folketingsval
Danmark har ingen fast valdag, men nästa folketingsval måste hållas senast den 4 juni 2023.
Det är statsministern – för denna mandatperiod Mette Frederiksen (S) – som utlyser när valet ska hållas. Normalt sett ska det ske tre till fyra veckor innan den tänka valdagen.
Radikale Venstre har ställt som krav att ett val ska utlysas i samband med att folketinget öppnas den 4 oktober – annars väcker partiet omröstning om misstroende mot S-regeringen.
Tidigast på torsdagen den 6 oktober – i samband med öppningsdebatten i folketinget – kan Radikale Venstre väcka misstroende.
Om en majoritet av ledamöterna i parlamentet uttrycker misstroende mot regeringen kan den antingen välja att avgå eller så utlyser statsministern val.
Om regeringen avgår väntar en så kallad drottningsrunda. Då väljer drottning Margrethe – efter rådgivning med partiledarna – en förhandlingsledare som får i uppdrag att forma en regering.
Fakta: Danska opinionen
Så här fördelades de danska väljarnas stöd i opinionsinstitutet Voxmeters mätning som publicerades den 3 oktober. Inom parentes är resultatet vid valet i juni 2019.
Socialdemokratiet 25,3 procent (25,9).
Socialistisk Folkeparti procent 8,8 (7,7)
Radikale Venstre 6,0 procent (8,6)
Enhedslisten 8,0 procent (6,9)
Alternativet 1,5 procent (3,0)
Frie Grønne 0,4 procent (0,3)
Venstre 15,5 procent (23,4)
Konservative 11,0 procent (6,6)
Dansk Folkeparti 3,3 procent (8,7)
Liberal Alliance 4,2 procent (2,3)
Kristendemokraterne 0,7 procent (1,7)
Nye Borgerlige 4,7 procent (2,4)
Moderaterne 2,2 procent (nytt parti)
Danmarksdemokraterne 8,4 procent (nytt parti)
Om mätningen: 1 001 personer intervjuades mellan 26 september och 2 oktober. Endast personer som svarat att de kommer att rösta i ett folketingsval har räknats med. Knappt 24 procent av de tillfrågade sade att de antingen tvivlade om sitt partival, uppgav att de inte skulle rösta, att de skulle rösta blankt eller att de inte var röstberättigade.
Källa: Voxmeter
