Jens Stoltenberg hade egentligen tänkt att lämna som Natos generalsekreterare 2022 efter att ha innehaft posten sedan 2014. Rysslands anfallskrig mot Ukraina fick honom dock att gå med på att stanna ett extra år mot vad som var tänkt.
Men när han aviserade sin avgång till slutet av 2023 inleddes en övertalningskampanj av de mest betydande ledarna i den västliga försvarsalliansen för att förmå honom att stanna ännu ett år. Flera kandidater stod visserligen redan beredda att efterträda Stoltenberg. Men i det allvarliga säkerhetspolitiska läget sågs Stoltenberg som avgörande för stabiliteten och för möjligheten att lotsa in Sverige i Nato, förbi de blindskär som Turkiets president Erdogans krav utgjorde.
Jens Stoltenberg har en gedigen politisk karriär i Norge bakom sig. Han gick tidigt in i det socialdemokratiska Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF och blev som 24-åring förbundets ordförande 1985. Han tog steget över till Arbeiderpartiets andre ordförande 1992 och utsågs ett år senare till närings- och energiminister och därefter till finansminister.
2000 blev Jens Stoltenberg statsminister men inte ordförande i Arbeiderpartiet, en post som Thorbjorn Jagland hade samtidigt som han var utrikesminister. Att skilja på ordförandeposten i partiet och statsministerposten är inte ovanligt i Norge.
Samlande kraft efter Utöya
Men Stoltenbergs första korta statsministerperiod blev turbulent och partiet gjorde ett katastrofval 2001 då regeringen avgick. Men vid valet 2005 kom Stoltenberg som partiordförande i Arbeiderpartiet tillbaka i regeringsställning, dock för första gången i koalition med andra partier. Stoltenberg satt kvar som statsminister efter valet 2009 och upplevde sin värsta kris vid terrorattentaten 2011. Regeringsbyggnader utsattes för sprängattentat med åtta döda och många skadade. Därefter tog sig gärningsmannen till arbetarpartiets ungdomsläger Utöya där han urskiljningslöst sköt och dödade 69 försvarslösa deltagare.
Jens Stoltenberg – som skulle hållit tal dagen därpå på Utöya där han tillbringat så många sommarveckor som ung - blev den samlande kraften i ett chockat och närmast lamslaget Norge. När han avgick som statsminister vid valförlusten 2013 var det just hur norrmännen samlat sig mot ondskan och för öppenhet och demokrati som han sa var det viktigaste under alla hans år i politiken.
Jens Stoltenbergs tidiga spikraka karriär sågs till en början som resultatet av att han fötts in i den norska socialdemokratiska politiska ”adeln.” Hans far Thorvald Stoltenberg var både försvars- och utrikesminister, FN:s flyktingkommissarie och medlare i inledningen av krigen i det forna Jugoslavien. Mamman var statssekreterare. Till släkten hörde även svågern Johan Jörgen Holst, även han under en tid utrikesminister och medlare i Mellanösternkonflikten. Gro Harlem Brundtland, som var Norges första kvinnliga statsminister, stod också nära.
Det mesta av vikt inom Arbeiderpartiets tongivande ledning avhandlades under alla år i familjen Stoltenbergs stora kök med ett långt träbord och rejäla stolar som tålde långa sittningar. På bordet dukades oftast allt upp och skickades mellan gästerna så att samtalet kunde fortgå utan avbrott.
Här satt gärna den unge Jens med på bordets ena kortända och lyssnade och lärde. När vi journalister fick intervjutid kunde den lika gärna förläggas till köksbordet som på departementet och Jens kunde släntra förbi och leta upp något i kylskåpet.
Thorvald Stoltenberg talade engelska med kraftigt norsk brytning, på samma sätt som sonen Jens när han lägger ut texten på Natohögkvarteret i Bryssel.
Och Thorvald Stoltenberg förklarade en gång:
– Det går inte att teoretiskt lära sig att bli en bra diplomat. Man måste vara beredd att slå sig ner var som helst, att lyssna och ta tillvara tillfälligheterna och möjligheterna. En måltid här hemma vid köksbordet fungerar utmärkt. Eller med en kopp kaffe vid ett kafébord någonstans, bara för att försöka begripa vad den andre drivs av och vill skall hända.
Thorvald Stoltenberg talade engelska med kraftigt norsk brytning, på samma sätt som sonen Jens när han lägger ut texten på Natohögkvarteret i Bryssel. Ingen av dem har brytt sig om att öva bort det norska.
Jens Stoltenbergs lärdomar från kökskabinettet i barndomshemmet i Oslo har förfinats och utvecklats under åren i toppolitiken.
Norge är medlem av Nato men inte av EU. Och Jens Stoltenberg var - när han nu meddelade att Turkiet är berett att släppa in Sverige i Nato - noga med att poängtera att Nato inte har något med EU eller ett eventuellt EU-medlemskap för Turkiet att göra. Han har bara varit en förmedlande länk mellan Sverige och Turkiet som haft svårt att komma överens när det gällt det svenska Nato-medlemskapet.
Jens Stoltenbergs lärdomar från kökskabinettet i barndomshemmet i Oslo har förfinats och utvecklats under åren i toppolitiken och den internationella hetluften. Och lett till att han lyckats hålla samman Nato i svåra kristider samtidigt som han lotsat in både Finland och Sverige i försvarsalliansen.
LÄS MER:Kreml: "Konsekvenser" när Sverige går med i Nato
