Fredag i Nobelveckan och som vanligt meddelas då vem som blir årets fredspristagare. Klockan 11 meddelade den norska Nobelkommittén vem som skulle mottaga årets pris.
I år blev priset tredelat till aktivister och organisationer som har kämpat i tre olika länder som legat extra mycket i allmänhetens blickfång i år.
Den belarusiska människorättsaktivisten Ales Bjaljatski, den ryska människorättsorganisationen Memorial och det ukrainska Center for Civil Liberties tilldelas Nobels fredspris.
– Den norska Nobelkommittén önskar att hedra tre kämpar för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samexistens i de tre grannländerna Ukraina, Belarus och Ryssland, säger Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersson, som tillkännagav priset.
– De har gjort en enastående insats för att dokumentera krigsförbrytelser, kränkningar av mänskliga rättigheter och maktmissbruk. Tillsammans visar de vad civilsamhället betyder i frågan om fred och demokrati.
Ales Bjaljatski är demokrati- och människorättsaktivist i Belarus som har lett en nästan 30 år lång kamp för demokrati och frihet.
– Han är en av initiativtagarna till den rörelse för demokrati som växte fram i Belarus i mitten av 1980-talet. Han har ägnat sitt liv åt att främja demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland, säger Berit Reiss-Andersson.
Ales Bjaljatski var en av medgrundarna av organisationen Vjasna 1996 som har engagerat sig mot tortyr av politiska fångar. Han sitter sedan 2020 fängslad i Belarus.
Fakta: Vjasna
Vjasna (belarusiska för vår) är en organisation som arbetar för medborgerliga och mänskliga rättigheter. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som skedde när Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrågasatt folkomröstning.
Vjasnas grundare och ordförande Ales Bjaljatski dömdes 2011 till fyra och ett halvt års fängelse för påstådda skattebrott. Domen dömdes internationellt ut som politisk och Bjaljatski släpptes efter tre år. Han fick därefter en rad internationella människorättspriser och erkännanden. Han har tidigare nominerats till Nobels fredspris flera gånger.
Sedan förra året är han åter fängslad, för påstådda skattebrott.
Organisationen har sitt säte i Minsk och har flera regionala kontor i Belarus. Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav några svenska: Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska Freds och Amnestys svenska avdelning.
Källa: TT
Spekulationer om vem priset skulle gå till
Innan priset tillkännagavs fanns det en hel del spekulationer om vem priset kunde gå till.
Ett alternativ var att Nobelkommittén kunde också låta bli att dela ut priset, vilket har hänt 19 gånger när världen drabbats av krig.
Första gången som kommittén markerade genom uteblivet pris var 1914 och första världskrigets utbrott. Detta upprepades bland annat under andra världskriget och senast 1972 under Vietnamkriget och oro i Nordirland.
Men bedömare trodde redan innan tillkännagivandet att Nobelkommittén skulle finna en pristagare, trots det ryska invasionskriget i Ukraina.
– Det sker viktiga bidrag för fred över hela världen, och i den situation som vi är blir det ännu viktigare att peka på det som görs för fred och försoning, säger Henrik Urdal, direktör för fredsforskningsinstitutet Prio i Oslo.
En möjlig pristagare ansågs vara Internationella domstolen i Haag (ICJ), ett av FN:s sex huvudorgan.
Två oppositionella i Östeuropa fanns även med i förhandsspekulationerna: den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja och den fängslade ryske antikorruptionsaktivisten Aleksej Navalnyj.
President Volodymyr Zelenskyj, alternativt det ukrainska folket, har också nämnts – för kampen för ett fritt Ukraina.
LÄS MER:Nobelpristagaren Ernaux: ”Hade helst sluppit priset”
LÄS MER:Nobelpriset i fysik tilldelas trio
LÄS MER:Trio tilldelas årets Nobelpris i kemi
LÄS MER:"Jag trodde att det var ett skämt"
Fakta: Nobels fredspris
Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget.
Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy. Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.
Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen". Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde, som i år hölls den 4 mars. I år har 251 enskilda personer och 92 organisationer nominerats.
Världsdelsmässigt har Europa 49 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 20, Afrika 12 och Sydamerika 3.
Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.
Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.
Fakta: Fredspristagare sedan 2012
De senaste tio årens mottagare av Nobels fredspris:
2012: Europeiska unionen, EU.
2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.
2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.
2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.
2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.
Uteblivna fredspriser
19 gånger genom åren har Nobelkommittén valt att inte dela ut något pris: 1914—1916, 1918, 1923—1924, 1928, 1932, 1939—1943, 1948, 1955—1956, 1966—1967 och 1972.
