USA står värd för toppmötet som hålls den 9–11 juli med alla 32 medlemsländerna. Det finns flera brännande frågor på dagordningen som handlar om det gemensamma försvaret och avskräckning, relationerna till allierade i Sydostasien och stödet till Ukraina. För första gången finns Sverige med som som fullvärdig medlem med statsminister Ulf Kristersson, utrikesminister Tobias Billström och försvarsminister Pål Jonson på plats.
Men efter Joe Bidens katastrofala insats vid debatten mot Donald Trump för en dryg vecka sedan handlar det mesta om huruvida Biden skall kunna nomineras av sitt parti, Demokraterna, och om han i sådana fall har möjlighet att vinna presidentvalet i november.
Det är en balansgång att ifrågasätta sitt eget partis president samtidigt som Nato:s ledare samlats till toppmöte.
Toppmötet ger ledarna i Nato-länderna möjlighet att själva skaffa sig ett förstahandsintryck av presidentens kapacitet att inte bara leda USA utan även – som den mäktigaste medlemmen – den västliga försvarsalliansen.
Toppmöten är alltid en kombination av viktiga politiska överläggningar och personskvaller där alla deltagare bidrar mer eller mindre, för att sedan föra vidare det som de snappat upp. Joe Biden och de närmaste kring honom är väl medvetna om dynamiken vid toppmötena och måste därför se till att presidenten både framstår som att han är i god form och väl uppdaterad i sakfrågorna.
I den amerikanska kongressen har de demokratiska ledamöterna av representanthuset under veckohelgen haft digitala möten för att diskutera Joe Bidens framtid som partiets presidentkandidat. Hittills har fem av husets 213 demokrater öppet uppmanat Biden att dra sig tillbaka och ytterligare fem, som inte namnges, skall enligt medieuppgifter också vilja ha en annan kandidat.
På måndagen återsamlades representanthuset och i den demokratiska gruppen fortsätter diskussionen om Bidens framtid. Det är dock en balansgång att ifrågasätta sitt eget partis president samtidigt som Nato:s ledare samlats till toppmöte. En öppen debatt, med nedsättande omdömen, riskerar att inte bara försvaga Biden utan även USA:s roll i alliansen.
När världsledarna åker hem fortsätter dragkampen.
För Nato-ledarna är det också en osäker tid där Biden ifrågasätts av åldersskäl medan hans republikanske motståndare Donald Trumps avsikter vad gäller Nato är högst oklara. Trump har vid flera tillfällen sagt att han vill att USA skall lämna försvarsalliansen och att han personligen kan avsluta kriget i Ukraina på några dagar genom att ”tala förstånd” med Vladimir Putin.
Trumps väg mot sitt partis nominering till presidentkandidat vid konventet i Milwaukee såg bara för några veckor sedan ut som en guppig färd med flera allvarliga domslut som låg och väntade. Men sedan den konservativa majoriteten i Högsta Domstolen slagit fast att en president åtnjuter immunitet i vissa fall under sitt tjänsteutövande har den planerade rättegången om ansvaret för stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 hamnat i ett ovisst vänteläge. Det samma gäller rättegången – som skjutits upp flera gånger – för försöken att påverka valutgången.
Även rättegångarna i New York har hamnat i en oklar situation. Här är Donald Trump redan dömd för både skattebrott, sexuella trakasserier, förtal och för olagligt utnyttjande av kampanjbidrag för att tysta en kvinna som han påstås ha haft en relation med. Domarna är redan avkunnande men straffpåföljden är inte klar. Beslut skulle ha kommit i veckan men efter HD:s utslag har även dessa ärenden – som inte har med presidentskapet att göra – skjutits upp på obestämd tid.
Donald Trump kan därför segla fram mot sitt partis eniga nominering vid konventet, som inleds den 15 juli, medan Joe Biden kämpar för sitt politiska liv bland de egna demokraterna. Nato-mötet innebär en kort tidsfrist för Biden. Men när världsledarna åker hem fortsätter dragkampen.
LÄS MER:Joe Bidens intervju stillade inte oron hos demokraterna
LÄS MER:Första damen Jill Biden – ständigt stöttande vid sidan av presidenten
LÄS MER:En ny kandidat istället för Biden betyder inbördeskrig i partiet
