Miljoner fransmän som motsätter sig omstöpningen av pensionssystemet har demonstrerat och strejkat i hela landet under de senaste månaderna. I Paris hopar sig tonvis med sopor, då huvudstadens sophämtare har gått i strejk. Hamnarna i Nantes, Brest och Le Havre har blockerats.
Regeringen står på sig. Parlamentets två kammare ska rösta om ett slutgiltigt lagförslag på torsdagen. Ett febrilt arbete pågår i presidentens Élyséepalats för att säkerställa att det får grönt ljus.
Hör sig för
Senaten gav, som väntat, sitt stöd i en omröstning på förmiddagen. 193 senatorer röstade för, 114 emot och 38 avstod.
Den stora frågan har hela tiden varit om det finns en majoritet i nationalförsamlingen. Marginalerna är små.
Macron-regeringen behöver stöd av framför allt Republikanerna (LR). Där är ledamöterna delade i frågan. Regeringen behöver sannolikt också stöd från de mindre mittenpartierna Horizons och Demokratiska rörelsen (Modem).
Planen är att nationalförsamlingen ska börja debattera saken vid klockan 15. Vid lunchtid träffar president Emmanuel Macron premiärministern, nationalförsamlingens talman, partiledare och partiers gruppledare, skriver Le Monde.
Höga insatser
Om det visar sig att det inte finns tillräckligt stöd för reformförslaget är det möjligt att det inte blir någon votering i nationalförsamlingen. Då behöver regeringen i stället ta ställning till om den ska ta till en särskild – men väldigt kontroversiell – paragraf i grundlagen som låter den tvinga igenom förslaget utan parlamentariskt stöd.
Enligt den paragrafen – 49.3 – har premiärministern (Élisabeth Borne) rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter och se till att lagen antas oavsett vad de säger. Ledamöternas enda alternativ för att stoppa det är då att inom 24 timmar gå fram med en misstroendeomröstning och försöka fälla hela regeringen.
Höjd pensionsålder
President Macron har sedan länge kritiserat och velat göra om Frankrikes komplicerade pensionssystem. Det har även tidigare presidenter velat göra och då mött ett enormt motstånd.
En central del av reformförslaget är att den allmänna pensionsåldern ska höjas från 62 till 64. Som det ser ut i dag behöver man ha arbetat i 42 år för att ha rätt till full pension. Frankrikes system är ett av de mest kostsamma i världen och allt som allt finns det inom det ett 40-tal olika pensionsplaner.
Enligt regeringen är det nödvändigt att höja pensionsåldern och vissa kriterier i ett mer samlat system, för att det inte ska uppstå enorma underskott framöver. Förslagets motståndare anför att det främst är låginkomsttagare som drabbas och tvingas arbeta längre.
När ett något reviderat förslag lades fram i mitten av januari gick Frankrikes åtta centrala fackorganisationer samman och manade till generalstrejk och demonstrationer.
Fakta: Franska pensioner
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike är 62, men man behöver också ha arbetat i 42 år för att få full pension.
Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut beroende på bransch och avtal. Det finns 42 olika pensionsplaner.
Den genomsnittlige fransmannen går i pension vid 62 år och fyra månaders ålder, enligt siffror från 2020 (i Sverige är det drygt 64 år). Skillnaderna är dock stora mellan olika upplägg. Snittpensionen ligger på motsvarande 15 700 kronor (2020).
Inom offentlig sektor finns vissa avtal som sticker ut. Omkring 40 000 människor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rätt att gå i pension från 52 års ålder.
Den sittande regeringen ville till en början höja pensionsåldern till 65, men har sedan gått ned till 64. Höjningen ska ske gradvis fram till 2030. Den vill också tidigarelägga en ettårig höjning av antalet år man behöver arbeta för full pension. Garantipensionen ska höjas och antalet planer ska bli färre.
Det var den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet) som sänkte pensionsåldern från 65 till 60 år 1982. Högerpresidenten Jacques Chirac ville 1995 införa ett universellt system, men möttes av jätteprotester och drog senare tillbaka det. Stora protester mötte också förslag från Nicolas Sarkozy 2010, men då drevs en tvåårig höjning av pensionsåldern ändå igenom.