Floridaguvernören Ron DeSantis verkar vara redo att kasta sig ut i kampanjarbetet för att bli Republikanernas näste presidentkandidat. Han har bjudit in sina främsta ekonomiska bidragsgivare till Miami under veckan, i vad som ses som ytterligare en indikation om att han är starkt på gång att lansera sin kampanj, rapporterar webbtidningen Politico.
De senaste månaderna har DeSantis rest runt i USA och gjort reklam för sin nya bok "Modet att vara fri". Den senaste tiden ska han ha haft nära kontakt med personer som kan vara viktiga finansiärer.
Enligt lag kan han inte direkt ta emot eller begära bidrag för en presidentkampanj om han inte formellt har meddelat att han ställer upp.
Pence mot exchefen?
Nyligen kom också uppgifter om att personer som står den tidigare vicepresidenten Mike Pence nära ska lansera en ny så kallad politisk aktionskommitté (pac) i veckan. Det ska enligt rapporterna handla om en "super-pac" som kan samla in och spendera i princip hur mycket pengar som helst vid sidan av kandidaternas egna kampanjer.
Beskedet gör att spekulationerna drar i gång om att även Mike Pence är på väg att officiellt meddela att han aspirerar på att bli Republikanernas presidentkandidat.
I sådana fall blir han en av sin tidigare chef Donald Trumps främsta motståndare i kampen om kandidaturen inför valet 2024.
Stöd för Trump
De republikanska väljarnas stöd för Donald Trump har ökat rejält de senaste månaderna, trots flera pågående rättsprocesser mot expresidenten. I nuläget anser 56,3 procent av republikanerna att han bör bli kandidat, enligt den sammanställning av färska mätningar som sajten Real Clear Politics gör.
På andra plats ligger DeSantis, som alltså inte har lanserat sin kandidatur än, med ett stöd på 19,4 procent. På tredje plats kvalar Mike Pence in med 5,6 procent, även han utan att formellt ha givit sig in i leken.
Vid sidan av Donald Trump har USA:s tidigare FN-ambassadör Nikki Haley, entreprenören Vivek Ramaswamy, radiovärden Larry Elder och exguvernören Asa Hutchinson redan meddelat att de vill bli Republikanernas presidentkandidat.
South Carolinasenatorn Tim Scott meddelade sin kandidatur inför jublande supportrar i sin hemstad North Charleston på måndagen, enligt AFP.
– Joe Biden och den radikala vänstern angriper varenda pinne på stegen som hjälpte mig att klättra, och det är därför som jag tillkännager i dag att jag kandiderar till presidentposten, sade Scott.
Enligt Real Clear Politics har Scott ett stöd på 1,8 procent.
Bakgrund: Så utses en presidentkandidat
Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent hålls den 15–18 juli 2024 i Milwaukee, Wisconsin. Demokraterna möts den 19–22 augusti 2024 i Chicago, Illinois.
Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari under valåret. Antalet delegater varierar med delstaternas folkmängd.
Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas oftast av partierna och innebär att medlemmar samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.
När det står klart vem som blir presidentkandidat brukar denne utse sin vicepresidentkandidat.
Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den första tisdagen efter den första måndagen i november, 2024 blir det den 5 november.
Fakta: Super-pac
Fenomenet political action committee (pac) har länge varit en maktfaktor i USA:s politik. En "politisk aktionskommitté" kan till exempel bildas inom ett företag eller en rörelse för att samla in pengar till politiska kandidater eller frågor.
Efter omvälvande beslut i USA:s högsta domstol 2010 om vallagar och kampanjfinansiering har pac-fenomenet vuxit sig ännu större. Begreppet super-pac, "superkommitté", föddes 2010. Sådana kan i princip samla in och spendera hur mycket pengar som helst vid sidan av de politiska kandidaternas egna kampanjer. Medel får samlas in från såväl individer som företag och organisationer.