Kapplöpningen gick plötsligt in i en slutspurt härom veckan. När Ryssland sköt upp sin månsond Luna 25 såg den ut att kunna hinna fram till månen före Indiens Chandrayaan 3, som sköts upp i mitten av juli.
I helgen hade den ryska farkosten lagt sig i omloppsbana runt månen. Det förbereddes som bäst för landning när den plötsligt hamnade ur kurs och störtade ner till en kraschlandning.
Stormakternas mål är att genomföra den första, prestigefyllda mjuklandningen på månens sydpol.
I och med det ryska misslyckandet har Indien alla möjligheter att bli första land att lyckas med det. Om allt går som det ska – och det är mycket som kan gå snett – så sätts den indiska landaren Vikram ned på månen under onsdagseftermiddagen svensk tid.
Flera årtionden sedan
Månen är mer aktuell än på länge. Ingen människa har satt sin fot där på drygt 50 år, men flera av världens länder har återigen ställt in sina sikten på vår närmaste granne i rymden.
För Ryssland hade en lyckad landning inneburit en stor vetenskaplig bedrift i ett läge där det krigförande landet är avskytt och utsatt för sanktioner på bred front. Månuppdraget var det första sedan Sovjetunionen försökte i mitten av 70-talet och en möjlighet för Vladimir Putins regim att visa att det ryska rymdprogrammet klarar sig utan västligt samarbete.
För folkrika Indien handlar det om att befästa en stormaktsstatus. Endast tre nationer – USA, Sovjetunionen och Kina – har lyckats landa en farkost "mjukt" på månen. Och ingen har alltså gjort det på dess sydpol.
Kina, som sedan millennieskiftet har landat farkoster på såväl månen som på Mars, har som uttalat mål att "taikonauter" ska gå omkring på månen senast 2030. Och USA – som fortsatt är det enda land som har lyckats med bemannade månlandningar – planerar för en ny sådan tidigast i slutet av 2025.
Resurser för utforskning
Vid sidan av storpolitisk prestige hemma på jorden kan nya framsteg på månen låta mänskligheten ta ytterligare kliv ut i rymden.
På dess sydpol finns extremt kalla kratrar dit solens strålar aldrig når, där man tror att det finns åtråvärt fruset vatten. Där finns också bergstoppar där solen lyser konstant vilket innebär en stabil energikälla. Detta skulle underlätta vid långa vistelser på månen, eller en framtida kolonisering.
Möjligen kan naturresurserna också användas till bränsle för farkoster som i framtiden reser via månen mot Mars eller längre ut i solsystemet.
Att landa tryggt och säkert på månen är i dagsläget dock inget enkelt företag. Eftersom månen inte har någon atmosfär går det inte att släppa en farkost mot ytan med fallskärm. Man måste använda bromsraketer för att på ett noga kalkylerat vis dämpa farkostens fall mot ytan.
Annat land hack i häl
Onsdagens presumtiva landning blir tredje gången gillt för det indiska månprogrammet Chandrayaan. Programmets första sond upptäckte att det fanns vattenmolekyler på månytan, när den störtades ned där år 2008. Den andra sonden placerades i omlopp runt månen, men ett landningsförsök misslyckades.
Den indiska rymdstyrelsen ISRO har nu förberett sig minutiöst för att den ett och ett halvt ton tunga månlandaren ska lämna Chandrayaan 3 och ta sig till månens sydpol oskadd, försäkrar ISRO-chefen Sreedhara Panicker Somanath.
På måndagen släpptes bilder från sonden, foton som tagits då den letat efter lämpliga ytor att landa på i kraterlandskapet.
Om Indien misslyckas står Japan på tur. I helgen skjuter den japanska rymdstyrelsen Jaxa upp en farkost för att försöka genomföra sin första obemannade mjuklandning på månen, om än inte på dess sydpol.
Fakta: Månlandningar
Det allra första människotillverkade föremål som vidrörde månen var den sovjetiska sonden Luna 2, som styrdes mot och kraschade på månytan 1959. En amerikansk sond gjorde detsamma 1962.
År 1966 genomfördes de första obemannade mjuklandningarna där farkoster sänktes ned på ytan med hjälp av bromsraketer. Först var det sovjetiska Luna 9 i februari och sedan amerikanska Surveyor 1 i april.
I juli 1969 uttalade Neil Armstrong de bevingade orden om ett "litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten". Det skedde när amerikanen som första människa satte sin fot på månen, dit han rest med Apollo 11-expeditionen.
Tolv människor, samtliga från USA, har promenerat på månen vid sex bemannade resor mellan år 1969 och 1972. Sedan dess har ingen satt sin fot där.
Kina genomförde 2013 sin första mjuklandning på månen med månlandaren Chang'e 3. Dess efterträdare, Chang'e 4, blev första farkost att landa på månens baksida.
LÄS MER:Händelserna vi inte glömmer: Månlandningen