Ungefär samtidigt startades de första små exportinriktade fabrikerna i Guangdongprovinsen nära gränsen till det då brittiska Hongkong.
Ledaren Deng Xiaoping, som till skillnad från den då nyligen bortgångna landsfadern Mao Zedong prioriterade ekonomisk utveckling framför politiska kampanjer, godkände reformerna. Privatiseringen spred sig snabbt till andra delar av landet. Kina hade tagit sina första stapplande steg mot marknadsekonomi och global integration.
Tre decennier av extrem ekonomisk tillväxt har visat på fördelarna med Deng Xiaopings vägval. Men nu har den pågående världsekonomiska recessionen även börjat belysa nackdelarna med att vara nära knuten till omvärlden.
Den globala krisen har hittills främst drabbat Pärlflodsdeltat vid Kanton/Guangzhou, just den del av Guangdongprovinsen som först genomgick ekonomiska reformer och som sedermera utgjort landets ekonomiska motor. I områdets tusentals fabriker tillverkas en stor del av världens enklare konsumtionsvaror.
Men till följd av minskad efterfrågan från omvärlden har många tillverkare tvingats stänga. Enligt tidningen Kinas Dagblad har omkring 7000 fabriker i provinsen stängt eller flyttat under årets nio första månader. Andra lokala medier hävdar att ungefär hälften av alla leksaks- och skotillverkare slagit igen portarna.
Stängningarna har förstås påverkat de uppskattningsvis 20 miljoner bönder som sökt sig till arbeten i Guangdongs fabriker.
- Tiotusentals arbetare, kanske till och med hundratusentals, har de senaste månaderna förlorat sina jobb. Det konstaterar Jeffrey Crothall vid arbetsrättsorganisationen China Labour Bulletin via telefon från organisationens lokaler i Hongkong.
För Kinas myndigheter, som länge prioriterat social harmoni, innebär de många arbetslösa arbetarna ett rejält problem.
- Ofta försvinner fabriksägarna med företagets kassa över natten. Kvar finns de arga arbetarna utan vare sig lön eller arbete. De senaste månaderna har de lokala myndigheterna tvingats gå in med pengar och betala i alla fall en del av de uteblivna lönerna för att hålla arbetarna lugna, säger Jeffrey Crothall.
Som svar på den internationella recessionen offentliggjorde landets centrala myndigheter ett krispaket på omkring 4,7 biljoner kronor i början av november. Dess primära uppgift är att stimulera ekonomin. Men en nog så viktig effekt är att skapa nya arbeten för de påverkade fabriksarbetarna. Bland annat hävdar den statliga tidningen Kinas Dagblad att krispaketets fokus på infrastruktur kommer att bidra till skapandet av omkring en miljon nya arbetstillfällen inom byggsektorn innan årets slut.
Andra hävdar att Kina i och med den globala krisen står inför ytterligare ett ekonomiskt vägval. Efter 30 år av exportledd tillväxt anser många experter att det nu är dags för Kina att uppgradera och utveckla sin ekonomi till mer avancerade produkter och tjänster. Brist på utländsk efterfrågan gör dessutom krisen till ett bra tillfälle att istället för export satsa på en inhemskt driven tillväxt genom ökad kinesisk konsumtion.
Kinas premiärminister Wen Jiabao snuddade vid ämnet då han i förra veckan besökte företag och fabriker i den nu utsatta Guangdongprovinsen. Enligt finanstidningen Caijing uppmuntrade Wen Jiabao de lokala myndigheterna att stödja små och medelstora kinesiska företag med lån så att de kan uppdateras och utvecklas.
Samtidigt tycks det primära syftet med besöket ha varit mer kortsiktigt. 1992 besökte Deng Xiaoping Guangdong för att visa att landet, trots regimens hårdhänta svar på protesterna vid Himmelska Fridens torg, skulle fortsätta på den inslagna vägen mot marknadsekonomi.
På liknande sätt tycks syftet med Wen Jiabaos besök i första hand ha varit att hålla liv i det kinesiska undret under tider av internationell ekonomisk turbulens. Något han mycket klart och tydlig uttryckte med orden:
- Jag är här för att uppmuntra företagen i Pärflodsdeltat.
