Två dagar och två nätters slutförhandlingar gav resultat.
– Det blir bättre skydd av våra yttre gränser, fler som kommer som inte har asylskäl kommer att få sin process och återvändandebeslut redan vid gränsen, säger den svenska kommissionären Ylva Johansson till TT
– Det är en historisk framgång att vi har lyckats nå en överenskommelse om en gemensam migrations- och asylpolitik.
Men alla jublar inte. I ett öppet brev har bland annat Amnesty International, Rädda Barnen och Oxfam anklagat det nya systemet för att vara "grymt" och omöjligt att arbeta med.
Tobé hyllar framgång
I de länder som har tagit emot allra flest migranter – Grekland, Italien och Spanien – pustas det däremot ut efter många års maningar om mer solidaritet.
Vi känner oss inte längre övergivna, meddelar Italiens inrikesminister Matteo Piantedosi. Det här blir både mer ordnat och humant, säger Spaniens premiärminister Pedro Sánchez.
Den svenske Europaparlamentarikern och förhandlaren Tomas Tobé (M) lyfter fram en ökad kontroll vid EU:s yttre gräns och ett mer solidariskt ansvar för att hantera migrationen i samarbete mellan länder, som en framgång.
Tobé konstaterar också att pakten kommer att vara viktig för lägre invandring till Europa och Sverige.
– Vi kan absolut hamna i flyktingkriser igen, men vi kommer att kunna hantera det på ett mycket bättre sätt än vad vi gjort tidigare.
Delas upp tidigt
Enligt de nya grundreglerna ska asylsökande och migranter tas emot vid EU:s yttre gräns – och det ska i ett tidigare skede avgöras om det verkar sannolikt att en enskild person har skyddsskäl och kan tänkas få stanna.
Migranter från länder varifrån det statistiskt sett är liten chans att få asyl (som Tunisien, Turkiet och Indien) kommer att hållas i asylcenter vid den yttre gränsen och få sina fall prövade inom tolv veckor. Länder i södra Europa måste bygga sådana center.
Den omstridda principen om att asylsökande ska få sin sak prövad i det land de först anländer till behålls dock. Däremot ska uppgörelsen innebära att EU-länderna bättre hjälps åt vid krislägen och en form av tvingande flyktingfördelning.
Länder som inte tar emot migranter kommer att behöva bidra med pengar eller materiel till de länder som gör det.
Formellt klart 2024
Vägen till uppgörelsen har varit lång, efter Ylva Johanssons förslag om en ny asyl- och migrationspakt i september 2020.
Såväl Ungern som ytterkanterna på höger- och vänstersidan i EU-parlamentet har tidigare markerat motstånd, men med onsdagens tumme upp i bagaget väntas pakten formellt bli godkänd av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd i början av 2024.
– Det här innebär att vi äntligen kommer att få ordning och reda i migrationspolitiken i Europa, säger Ylva Johansson.
Fakta: Överenskommelsens huvudpunkter
Några av punkterna i EU:s asyl och migrationsöverenskommelse:
Asylsökande och migranter ska tas emot vid EU:s yttre gräns. De ska genomgå identitetskontroll, hälsoundersökning samt säkerhetsgranskas, där biometrisk ansiktsregistrering och fingeravtryck ingår. Processen kan ta upp till sju dagar och avgör om migranterna får påskyndad asylprövning.
Asylsökande med små möjligheter att få ansökan beviljad får snabbehandling. Detta rör asylsökande från länder där omkring 80 procent av tidigare sökande fått avslag.
Processen görs på mottagningar nära EU:s yttre gränser eller vid flygplatser. EU räknar med att 120 000 migranter årligen kan vistas i dessa mottagningar under en period.
Barn behandlas annorlunda, oberoende granskare kontrollerar att barns rättigheter följs.
Tidigare regler om att det första mottagarlandet ska ta hand om den asylsökande förändras, bland annat ska alla medlemsstater dela på ansvaret.
Om länder väljer att säga nej ska de kompensera beslutet ekonomiskt och betala 20 000 euro för varje person de vägrar ta emot.
Källa: AFP
Bakgrund: Vägen till avtal
Kompromissen mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s medlemsländer följer på åratal av gräl och oenighet. Förslaget om en ny asyl- och migrationspakt presenterades i september 2020 av Ylva Johansson.
De emellanåt hårda förhandlingarna har bland annat handlat om hur stödet till länder med ett tufft migrationstryck ska se ut och hur mycket som ska bestämmas av EU respektive medlemsländerna själva.
Såväl Ungern som ytterkanterna på höger- och vänstersidan i EU-parlamentet har tidigare markerat motstånd. Ungern rapporteras fortfarande vara emot, men migrationsuppgörelsen kräver inte enhällighet.
EU-parlamentet enades om sin syn på pakten i april i år, varpå EU:s medlemsländer följde efter i juni. Nu har kompromissen manglats ytterligare i vad som beskrivs som en slutlig uppgörelse.
"Det har nog varit det tuffaste jag gjort i mitt liv", säger Europaparlamentarikern och förhandlaren Tomas Tobé (M) om veckans väg till pakten, som väntas formellt bli godkänd av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd i början av 2024.