På Frihetstorget i Tallinn vinkas det glatt till dignitärer och allmänhet från militärer i allehanda stridsfordon från Danmark, Frankrike och Polen. I luften flyger brittiska plan. Täta led av åskådare viftar med estniska och ukrainska flaggor.
– Leve Ukraina! hörs jublet när även några ukrainska soldater rullar in med sina fordon.
Budskapet är tydligt: här finns kraften från ett enat Europa, både militärt och politiskt.
– Vi står tillsammans bakom Ukraina, lovar premiärminister Kallas på en presskonferens i Stenbockska huset, där den estniska regeringen huserar.
Dubbel årsdag
Med sig har hon Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Att båda har valt att uppmärksamma årsdagen av krigsutbrottet i just Tallinn har med Estlands självständighetsdag att göra.
Den 24 februari 1918 var den dag då Estland utropade sin självständighet och inledde sin kamp för att slippa det ryska styret.
Samma datum, men 105 år senare, är nu även starkt förknippat med Ukrainas strävan till samma sak.
– Precis om Estland står stolt som en fri och självständig stat kommer också Ukraina att segra, säger von der Leyen.
Manar till mod
Estland och grannarna i Lettland och Litauen har tillsammans med Polen varit ständigt pådrivande för att få EU och Nato att stå upp mot Moskva, även före det nya krigsutbrottet i fjol.
Det är inte konstigt. Det här är länder som i århundraden levt under ryskt styre, med erfarenhet av ryska imperietankar. Kaja Kallas fortsätter att trycka på och uppmanar sina kollegor i övriga EU att gå vidare med hennes förslag om gemensam upphandling av vapen och ammunition till Ukraina.
– Vi måste agera nu, säger Kallas och manar till mod.
– Hemligheten bakom frihet är mod. Ukraina och Rysslands närmaste grannar är inte rädda. Så varför ska länder längre bort vara rädda? Låt inte rädslan ta över. Ukraina måste vinna och angriparen tryckas tillbaka, säger premiärministern.
"En dålig granne"
Hennes invånare tycks heller inte skrämda. Studenterna Kevin och Kadi konstaterar till och med att stämningen vid årets självständighetsdag är mer optimistisk jämfört med fjolåret. Då var kriget bara några timmar gammalt och ingen visste vart det skulle ta vägen.
– Det var mer känslosamt i fjol. Nu har vi redan varit med om det här i ett år, säger Kevin.
Krigsutbrottet och närheten till Ryssland har inte fått dem att fundera på att flytta.
– Det är fortfarande en lottovinst att vara född i Estland, säger Kevin.
– Vi har en dålig granne, men de andra är ganska bra, skrattar Kadi i Tallinn.
Fakta: Estlands självständighet
Estland styrdes under medeltiden av danskar, tyskar och svenskar innan man hamnade under det ryska imperiet från början av 1700-talet.
Under kaoset kring första världskrigets slutskede och den ryska revolutionen utropades självständighet den 24 februari 1918 – vilket dock omedelbart följdes av först tysk ockupation och sedan ett sovjetryskt angrepp. Först i februari 1920 nåddes ett fredsavtal som garanterade självständigheten.
Friheten varade dock bara fram till andra världskriget, då man först tvingades in som en delrepublik i Sovjetunionen 1940, sedan ockuperades av Nazityskland 1941 och därefter från 1944 åter blev sovjetiskt.
Efter det misslyckade gammalkommunistiska kuppförsöket i Moskva i augusti 1991 erkändes dock Estland och grannländerna Lettland och Litauen återigen som självständiga av både Ryssland och omvärlden.
Citat: Sagt i Tallinn
Här är några utdrag från fredagens gemensamma presskonferens med EU, Nato och Estland i Tallinn:
– När Estland återfick sin självständighet för 31 år sedan satte vi ett motto: vi ska aldrig vara ensamma igen. Nato och EU är grundstenarna i både vår och hela Europas frihet och säkerhet.
(Estlands premiärminister Kaja Kallas)
– Vi kan inte ta vår frihet för given. Friheten är inte gratis. Vi måste kämpa för den varje dag.
(Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg)
– Europa är inte geografi. Europa är en union som bygger på principer. Det är något som Putin inte har förstått.
(EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen)