Ukraina tog hela världen, inklusive Ryssland, på sängen i förra veckan, när landets militära styrkor trängde in på rysk mark i Kurskregionen. Snart stod det klart att det inte var fråga om mindre sabotagegrupper, som opererat på rysk mark tidigare under kriget, utan om en större operation.
För första gången sedan andra världskriget tog en främmande makt med våld över ryskt territorium. Enligt de senaste uppgifterna har Ukraina trängt in tre mil i Ryssland.
Vladimir Putin var snabbt ute och bekräftade att Ukraina hade gått in i Ryssland, och utlyste en ”antiterroroperation” som skulle slå tillbaka de ukrainska trupperna.
Under måndagen sade Putin att Ukraina måste ”drivas ut” ur Ryssland, men presidenten framstod som en blek kopia av sig själv, menar Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier.
– Han gjorde ett rätt nervöst och förvirrat intryck skulle jag säga. Långt ifrån den kraftfulla aktör som han vill framstå som.
”Till åren kommen”
Att kalla det ryska svaret för en ”antiterroroperation” tyder enligt Hedenskog på att det ryska narrativet är att framstöten inte är en invasion eller en krigshandling från Ukrainas sida. Det innebär också att säkerhetstjänsten FSB kommer leda den, och inte den ryska generalstaben.
– Samtidigt är det uppenbart att det krävs militära resurser för att slå ner det här. Och då blir det en femma att få ihop det där till någon form av samordning av styrkor. Putins krishantering har inte imponerat. Det tyder på att han kanske har många motstridiga viljor inom statsapparaten att ta hänsyn till. Och han är ändå lite till åren kommer och kanske är lite senfärdig. Inte lika alert som han var en gång i tiden, säger Jakob Hedenskog.
Hur påverkar Kurskframstöten den ryska befolkningen, tror du?
– Det är klart att landet inte går opåverkat ur det här, men det är fortfarande en relativt begränsad intervention som drabbar delar av en region. Ryssland är ju som bekant stort, så det är inte så att hela landet befinner sig i panik på grund av det här.
Däremot tror Jakob Hedenskog att Ryssland kan komma att använda Kurskoffensiven i sin propaganda – och att det kan plockas upp av Rysslandsvänliga röster i väst.
Det är värt att minnas att Putin redan vid den fullskaliga invasionen 2022 sa att Ukraina planerade att angripa Ryssland, som en förevändning för att inleda den så kallade särskilda militäroperationen.
– Nu har han fått det ”bekräftat”. Och även den här bilden av att ukrainarna skulle vara nazister, för vilka var det som senast angrep Ryssland? Jo, det var ju de tyska nazisterna. Även om det är ett patetiskt sätt att resonera, och jämfört med vad Ryssland har gjort mot Ukraina så är det här ju ingenting, så tror jag att man kommer försöka utnyttja det, säger Jakob Hedenskog och fortsätter:
– Det kan också påverka en del i väst som faktiskt tror att Ryssland har rätt och att man kan ta det här som en intäkt för att Ryssland faktiskt är hotat, och till exempel skulle behöva säkerhetsgarantier från väst eller ett veto mot en utvidgning av Nato. Man ska inte underskatta det resonemanget.
LÄS MER:Ukraina: Vill inte behålla erövringarna
LÄS MER:Flyende ryssar skapar ny kris för Kreml
LÄS MER:Putin: Ukraina måste "drivas ut"
