Ursula von der Leyen har valts som ordförande i EU-kommissionen för ytterligare fem år.
Ursula von der Leyen har valts som ordförande i EU-kommissionen för ytterligare fem år. Bild: Jean-Francois Badias/AP/TT

Fem år till för Ursula von der Leyen

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen får fortsätta på jobbet i fem år till.
EU-parlamentet stöttar henne – med 41 rösters marginal.

ANNONS
|

Strax efter klockan 14 på torsdagen kunde talman Roberta Metsola läsa upp de förlösande siffrorna:

– Röster för: 401, sade Metsola.

Därmed stod det klart att parlamentet gett tillräckligt stöd till von der Leyen för ytterligare fem år som kommissionsordförande.

284 röstade emot, 15 avstod och 7 röster ogiltigförklarades.

Resultatet innebär att von der Leyen nu kan börja förhandla om vem som ska göra vad i hennes nya EU-kommission, som ersätter hennes nuvarande från tidigast den 1 november.

Kritik mot Orbán

Klartecknet kom efter att von der Leyen lagt fram sina riktlinjer för de kommande fem åren och valtalat till ledamöterna.

Hon presenterade lite av varje på en lång rad områden, framför allt i syfte att övertyga de tunga partigrupperna i mitten: konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE.

ANNONS

– Jag kommer aldrig att acceptera att demagoger och extremister förstör vårt europeiska sätt att leva. Jag står här redo att leda kampen med alla demokratiska krafter i det här huset, sade von der Leyen och tackades med rejäla applåder.

Ännu mer applåderades det när hon sedan tog upp den resa som Ungerns premiärminister Viktor Orbán nyligen gjorde till Rysslands president Vladimir Putin i Moskva.

– Det här så kallade fredsuppdraget var inget annat än en eftergift. Bara två dagar senare riktade Putins flygplan sina missiler mot ett barnsjukhus. Det var inget misstag – det var ett budskap, fräste von der Leyen.

Nöjda och missnöjda

För många ledamöter ses det fortsatta stödet till Ukraina och behovet av stabilitet i EU som det viktigaste med att välja om von der Leyen.

– Nu förlorade Putin och Orbán. För det var de som satt och hoppades att extremerna till höger och till vänster skulle fälla henne, säger Tomas Tobé (M).

Bakom von der Leyen stod nu inte bara majoriteten av EPP, RE och S&D utan även många av de gröna. Därmed slapp von der Leyen vända sig till ytterhöger och EU-skeptiker.

– Det var ett väldigt tydligt ställningstagande för att vi nu stänger dörren mot de högerextrema och ryssvänliga partierna. Nu bygger vi samarbete på det som vi kallar den breda mitten, säger Heléne Fritzon (S).

ANNONS

Fast alla är inte nöjda.

– Hon blev vald med grönvänsterns stöd. Jag befarar att hon nu kommer att leverera politik till deras favör, säger Charlie Weimers (SD).

Fakta: Ursula von der Leyen

Tyska Ursula von der Leyen är född 1958 i Bryssel, där fadern Ernst Albrecht arbetade för EU-kommissionen.

Hon är utbildad läkare och träffade under utbildningen blivande maken Heiko von der Leyen, som hon gifte sig med 1986. Paret har sju barn tillsammans.

Efter att ha engagerat sig i kristdemokratiska CDU fick hon en rad ministerposter under förbundskansler Angela Merkel: familjeminister 2005-09, arbets- och socialminister 2009-13 och försvarsminister 2013-19.

Efter EU-valet i maj 2019 lanserades hon oväntat som kompromisskandidat till posten som ordförande i EU-kommissionen och tillträdde tillsammans med övriga ledamöter formellt från den 1 december samma år.

Citat: Svenska röster om von der Leyen

Så här säger några av de svenska EU-parlamensledamöterna om stödet för Ursula von der Leyen:

– Det visar tydligt att parlamentet är ansvarstagande i en geopolitiskt väldigt ansträngd tid. Det här signalerar enighet och uthållighet, säger Alice Teodorescu-Måwe (KD).

– Rätt kvinna för jobbet. Det här är ett bevis för att EU:s politik kommer att formas i mitten, säger Karin Karlsbro (L).

– Det här betyder att den gröna dealen kommer att fortsätta och genomföras och utvidgas. Vi är väldigt glada, säger Isabella Lövin (MP).

– Det var ett väldigt tydligt högerbudskap i talet. Till det kommer att von der Leyen har varit mycket försiktig och vag i kritiken av Israels övergrepp i Gaza, säger Jonas Sjöstedt (V).

ANNONS