Fem punkter: Kalldusch i turkiska valet

Det blir en andra omgång i turkiska presidentvalet. För oppositionen är det en kalldusch. Vad har hänt och varför är det viktigt? GP:s Jan Höglund förklarar.

ANNONS
|

Vad hände i valet i Turkiet?

Oppositionens kandidat Kemal Kilicdaroglu ledde i opinionsundersökningar. Han lovar frihet och demokrati. Lågmäld och försonlig står han i kontrast till den stridbare Recep Tayyip Erdogan. Att denne bär ansvar för landets ekonomiska kris, och följderna och hanteringen av vinterns jordbävning med minst 50 000 döda, borde också tala till presidentens nackdel. Men på måndagen ledde han med över 49 procent av rösterna mot Kilicdaroglus knappa 45. Om ingen får minst 50 procent väntar en avgörande valomgång den 28 maj. Erdogan har fördel och mycket talar för att han vinner.

Varför har det blivit såhär?

Erdogans parti AKP har gjort ett starkare val än vad många trott. Partiet gick tillbaka i parlamentsvalet men väntas behålla majoriteten genom sina samarbeten. I presidentvalet ska det till mycket om Kilicdaroglu ska kunna knappa in på Erdogans försprång. En tredje kandidat, Sinan Ogan, fick drygt 5 procent av rösterna och sade på måndagen att han ska överväga vem som får deras stöd. Genom media och domstolar har Erdogan inte heller svårt att få ut sitt budskap och angripa kritiker under slutspurten.

ANNONS

Har valkampen varit smutsig?

Turkiet är en polariserad stat. Känslorna är starka och återspeglas i retoriken. En presidentkandidat, Muharrem Ince, hoppade av efter att aldrig ha upplevt något värre, förklarade han. Kemal Kilicdaroglu anklagade Ryssland för att sprida konspirationer och lögner. Inrikesminister Süleyman Soylu beskrev valrörelsen som ett västerländskt politiskt kuppförsök. Erdogan beskyllde Kilicdaroglu för att ta stöd av terrorister. Nu befarar många att det kan bli våldsamma dagar inför en andra valomgång.

Vad betyder detta för väst?

Fortsatt väntan på ett slutligt valresultat. Inom EU och Nato hoppades många på en omstart med en ny president. Men ledare i väst gör klokt i att förhålla sig till att Erdogan sannolikt sitter kvar i fem år till. Det delade Cypern, anspråk på naturresurser i Medelhavet, ifrågasatta gränser mot Grekland, flyktingar, krigen i Syrien och i Ukraina och Erdogans relation till Putin är några tvisteämnen som måste beaktas.

Vad innebär det för Sverige?

Att vårt inträde i alliansen troligen dröjer till efter Nato-toppmötet i Vilnius i juli. Erdogan har satt sig på tvären och anklagat Sverige för att vara en fristad för terrorister. Även om han plötsligt skulle ändra sig är det tveksamt om det finns tid under juni med ett delvis nytt parlament. Vid en turkisk ratificering måste även Ungerns parlament göra det. Så inget är klart, tvärtom.

ANNONS

LÄS MER:Turkiet går till en andra valomgång den 28 maj

LÄS MER:Ryssland anklagas för att ha påverkat turkiska valet

LÄS MER:Turkiet går till val – så påverkas Sverige

ANNONS