Vad skiljer attackerna i Ukraina åt?
I Ukraina sätts artilleri, robotar och drönare in även mot civila mål. Följderna i vinterkylan blir akuta när hem förstörs, elen slås ut, värmen försvinner och vatten måste hämtas i dunkar. Angriparens syfte är att i skapa kaos och bryta ned motståndskraft och försvarsvilja.
EU och Nato stöder ukrainarna med allt utom stridande personal i Ukraina. Hoten mot väst är inte militära ännu. Här är det mer sofistikerade hot i ett gråzonskrig med cyberattacker, spionage, propaganda och påverkan, men även attentat och sabotage som vid de ryska gasledningarna i Östersjön.
Vet vi vem låg bakom sprängningarna mot Nord stream?
Det var ett avsiktligt sabotage, enligt utredarna. I slutet av september upptäcktes totalt fyra undervattensläckor vid de två ledningarna Nord stream 1 och Nord stream 2 på svenskt och dansk vatten nära Bornholm. Kreml har avfärdat anklagelserna om rysk inblandning som "dumma och absurda". Utredarna har säkert en misstanke om de skyldiga genom fysiska fynd och annan information, men har inte gått ut med.
Den dramatiska händelsen visar hur oerhört sårbart ett modernt it- och energiberoende samhälle är vid påverkan och störningar. Konsekvenserna kan snabbt bli stora.
Hur kan kritisk infrastruktur skyddas?
Sabotagen i Östersjön har blivit en väckarklocka för EU. Säkerhetsstyrkor med ytfartyg och undervattensfarkoster övervakar områden med ledningar. Men ytorna är stora och resurserna räcker inte till. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Norges statsminister Jonas Gahr Støre har nu tagit initiativ till ökat skydd av ledningar för gas och internet på havsbotten.
Vad är de konkreta målen med initiativet?
Att samordna polisiära och militära styrkor på ett effektivt sätt och att integrera aktörer som EU och privata företag på ett bra sätt, enligt Scholz. Støre säger att det handlar om trygga säkerheten i energianläggningar över och under vatten, till exempel gasledningar och fiberoptiska kablar för kommunikation och dataöverföring.
Vad gör Nato?
Nato får en samordnande roll. Enligt generalsekreteraren Jens Stoltenberg har försvarsorganisationen intensifierat sina ansträngningar efter sabotagen av gasledningarna. ”Och det är nu avgörande att göra ännu mer för att se till att vår marina infrastruktur säkras mot ytterligare destruktiva handlingar", säger han. Den svenska marinen och kustbevakningen har redan skärpt beredskapen i detta avseende, och som Nato-medlem, när det sker, väntas Sverige få ett ökat ansvar för säkerheten i Östersjön.
LÄS MER:Bekräftat sabotage på Nord Stream i Östersjön
