Donald Trump på ett kampanjmöte i Chesapeake, Virginia, i fredags.
Donald Trump på ett kampanjmöte i Chesapeake, Virginia, i fredags. Bild: Steve Helber

Britt-Marie Mattsson: För Donald Trump är det oklara beskedet en seger

Presidenter har immunitet för officiella aktioner, men inte för inofficiella. Med det beslutet har USA:s högsta domstol skapat osäkerhet om huruvida Donald Trump kan ställas inför rätta.

ANNONS
|

Högsta domstolens beslut, som kom på måndagen, är generellt och avser inte direkt Donald Trumps agerande för att hindra att valresultatet stadfästes i kongressen den 6 januari 2021. Kapitolium stormades sedan Trump, i tal utanför Vita huset, hetsat sina anhängare att ta sig in i byggnaden. Joe Biden vann presidentvalet 2020 men Donald Trump vägrar fortfarande att erkänna sig besegrad.

Högsta domstolen är kraftigt politiskt splittrad med sex konservativa domare mot tre liberala. Av de sex konservativa har Donald Trump utsett tre. Beslutet från domstolen följde den politiska linjen med sex mot tre, där de liberala domarna förespråkat en strikt linje där presidenter varken under eller efter tjänsteutövningen står ovanför lagen.

ANNONS
Donald Trump på ett kampanjmöte i Chesapeake, Virginia, i fredags.
Donald Trump på ett kampanjmöte i Chesapeake, Virginia, i fredags. Bild: Steve Helber

Donald Trump och hans advokater har hela tiden hävdat att han agerat inom ramen för sitt presidentämbete eftersom han inte lämnade Vita huset förrän Joe Biden svor presidenteden den 20 januari 2021. Därmed skulle han ha immunitet mot federala åtal.

Domstolens utslag ger knappast något klart besked.

En president kan ställas inför riksrätt, under sin presidenttid. Då är det kongressens ena hus, representanthuset, som beslutat om riksrätten men det är det andra huset, senaten, som bestämmer om han skall dömas och tvingas avgå. I senaten krävs två tredjedels majoritet för fällande dom och i praktiken innebär det att senatorer även från presidentens eget parti går på den dömande linjen.

Riksrätt mot Trump var uppe för hans agerande för att underkänna valresultatet. Men processen inleddes först efter hans avgång och hade därför ingen betydelse.

USA:s högsta domstols beslut om presidentens immunitet.
USA:s högsta domstols beslut om presidentens immunitet. Bild: Jon Elswick

Åtalet för stormningen, som beskrivs som en konspiration, är ett federalt mål och åklagaren förde frågan till högsta domstolen för ett avgörande om Trump kunde åtalas eller om han hade immunitet eftersom han vid tillfället fortfarande var president.

Domstolens utslag ger knappast något klart besked eftersom det är en tolkningsfråga om huruvida han agerade i en officiell kapacitet eller en inofficiell.

Hela ärendet förs därför tillbaka till den lägre domstolen som nu skall avgöra i vilken roll som Trump hetsade sina anhängare att stoppa att valresultatet godkändes enligt regelverket.

ANNONS

Högsta domstolens utslag kommer för alltid att tillhöra de kontroversiella.

För Donald Trump är det oklara beskedet – som inte ger en tydlig fingervisning om vad som är officiellt och vad som är inofficellt – en seger. Detta inte minst av skälet att han kan ifrågasätta om domstolen, som nu återfår ärendet, gör en korrekt bedömning om åtalet mot honom fortsätter. Det kommer också att ta lång tid att göra övervägningar, utifrån högsta domstolens utslag, och en rättegång kan knappast hinnas med före valdagen den 5 november.

Demonstration utanför USA:s högsta domstol på måndagen före beskedet.
Demonstration utanför USA:s högsta domstol på måndagen före beskedet. Bild: Mariam Zuhaib

De tre liberala domarna ser faran med att skapa osäkerhet om immunitetsfrågan för presidenter. Detta är ett utslag som inte bara kan rädda Donald Trump, utan är även ett beslut som gäller framöver för kommande presidenter. Därmed är utslaget historiskt i USA eftersom frågan aldrig tidigare prövats på detta sätt när en expresident hotas av åtal.

En sittande president har benådningsrätt vilket utnyttjades av Gerald Ford som benådade sin företrädare Richard Nixon 1974 från eventuellt kommande åtal. Nixon avgick som resultat av Watergateskandalen innan han som president hunnit ställas inför riksrätt.

Presidenten Richard Nixon (till höger) benådades av efterträdaren Gerald Ford för sin roll i Watergateskandalen.
Presidenten Richard Nixon (till höger) benådades av efterträdaren Gerald Ford för sin roll i Watergateskandalen. Bild: Anonymous

Högsta domstolens utslag kommer för alltid att tillhöra de kontroversiella av skälet att officiell och icke officiell immunitet vid ämbetsutövningen som president är komplicerade bedömningsfrågor där domstolen inte ger klara instruktioner. Att domstolen dessutom är kraftigt politiserad innebär också att den ytterligare försvagas eftersom den konservativa majoriteten – och särskilt de som utsetts av Donald Trump – kunde driva igenom sin linje och sedan anklagas för att inte våga gå emot expresidenten.

ANNONS

Trump har själv tidigare sagt att han – om han väljs till president i höst – kommer att ge sig på sina fiender, till vilka Joe Biden hör. Med domstolens beslut skulle olika hämndaktioner mot politiska motståndare kunna innefattas i de ”officiella” åtgärder som en president har rätt att genomföra.

LÄS MER:”En usel kväll för Joe Biden”

LÄS MER:Trump har de republikanska senatorernas stöd

LÄS MER:Domarna ifrågasätts inför beslut i Högsta domstolen

ANNONS