EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk kunde givetvis inte hålla sig från att citera världens kanske mest berömde britt - William Shakespeare - när han lade fram sitt förhandlingsbud på tisdagen.
"Att vara eller inte vara tillsammans, det är frågan. . . Här är mina förslag till en ny relation för Storbritannien i EU", skrev Tusk på Twitter.
Som väntat innehåller förhandlingsbudet en sorts nödbroms som ska göra det möjligt för London - men också andra regeringar i EU - att undanta EU-medborgare från fullständig social välfärd, om påfrestningarna är "exceptionella".
Brittiske premiärministern David Cameron konstaterade i en snabb replik på Twitter att "framsteg gjorts", men också att "mer arbete återstår".
Han avslutade med en direkt uppmaning till väljarna.
Framöver väntar nu tuffa samtal för att nå en uppgörelse vid EU-ledarnas nästkommande toppmöte, den 18-19 februari.
Storbritanniens EU-motståndare är föga imponerade av det som Tusk har lagt fram.
Att övriga EU varit berett att förhandla om Camerons fyra hjärtefrågor får ändå ses som en framgång för honom, anser Göran von Sydow på Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps).
Men frågan är om resultatet räcker.
Det förhandlingsbud som EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk har presenterat består av 16 sidor text.
I ett följebrev pekas bland annat på att principer läggs fram för hur icke-euro-ländernas rättigheter ska kunna skyddas, även om ingen veto-rätt ges. Dessutom meddelas att EU-kommissionen kommer att lämna förslag om "skapandet av en skyddsmekanism som svar på exceptionella situationer vad gäller inflöde av arbetskraft från andra medlemsländer".
Ytterligare förhandlingar vidtar nu, närmast mellan ländernas chefsförhandlare och EU-ambassadörer i Bryssel på fredag.
"Inget är klart förrän allt är klart. Jag är övertygad om att förslaget är en god grund för en kompromiss, skriver Donald Tusk.
Storbritanniens regering vill ge de nationella parlamenten större befogenheter i EU, få garantier för att icke-euroländer inte drabbas av beslut inom eurozonen, stå utanför EU:s formella maningar om en "allt fastare sammanslutning" och framför allt begränsa välfärdssystemet för EU-medborgare i Storbritannien.
Målet är en uppgörelse när EU:s stats- och regeringschefer samlas till nästa toppmöte i Bryssel, den 18-19 februari.
Eventuella ändringar ska sedan följas av en folkomröstning om fortsatt brittiskt EU-medlemskap, senast den 31 december 2017.