Fåglar av arten ibis, utrustade med långa böjda näbbar, har setts lyfta upp paddorna med näbben och skaka dem för att få dem att utsöndra sitt gift från körtlarna bakom huvudet.
Med giftet ute ur kroppen sköljer ibisen sedan av paddorna i en bäck innan de inmundigas.
– Det är verkligen ett effektivt sätt att få bort giftet från en agapaddas körtlar, säger Rick Shine, biologiprofessor vid Macquarie University, till ABC.
Agapaddan introducerades i Australien på 1930-talet från Sydamerika för att de skulle äta upp en sorts skalbagge som orsakade problem på sockerrörsfälten. Det visade sig vara en dålig idé. Paddan har hittills inte haft några naturliga fiender i Australien och finns nu över stora delar av kontinenten, där den slår ut den naturliga faunan.
Därför ger ibisarna visst hopp, och Shine säger att även andra fåglar har lärt sig att äta åtminstone delar av paddan.
– De brukar rätt ofta bara äta paddans tunga och ibland vända den och äta lite av bukskinnet och delar innanmätet, säger Shine.
Han ser det som att naturen så småningom anpassar sig till introducerade arter, som ofta ökar kraftigt i population, till att sedan minska igen.
– Det är helt klart så att systemet återvänder till någon slags balans och vi får inhemska rovdjur som börjar exploatera den här nya födokällan, säger han till ABC.
