Kampen för yttrandefriheten har varit lång och svår. Nu, när många länder har nått dit, kommer i stället rop om det motsatta. Om att genom lagändringar stoppa koranbränningar, om att censurera uttalanden för att undvika att såra.
Men att backa är fel väg att gå, anser advokaten Richard Malka, som i Frankrike ofta debatterar yttrandefrihetsfrågor.
Malka är i Stockholm för att tala om sina Sverigeaktuella böcker ”Rätten att jävlas med gud” och ”Traktat om intoleransen”, som är sprungna ur de uppmärksammade rättegångarna efter terrordådet mot Charlie Hebdos redaktion i Paris 2015, då tolv personer sköts ihjäl av jihadister. Under hans besök i det försommarvarma Stockholm är säkerhetspådraget stort. Engagemanget för rätten att kritisera religioner har lett till ett liv under dödshot.
"Fruktansvärd signal"
Koranbränningarna i Sverige har lett till hot om terror och diplomatiska utmaningar. Det är ett pris som ett demokratiskt land måste vara berett att betala, anser Richard Malka.
I december beslutade det danska folketinget att förbjuda respektlös behandling av föremål som är av religiös betydelse för erkända trossamfund. Men att ge efter för krav på lagändringar, framför allt andra länders krav, ser Richard Malka som en "fruktansvärd signal".
– Budskapet från Danmark blir ju "hota oss ni bara, för det fungerar. Om ni hotar oss så kommer vi att överge alla våra principer och allt det vi har uppnått hittills".
Risk för konfrontation
I stället är det enligt honom viktigt att demokratiska länder visar sig kapabla att slåss för sina principer. Annars kommer det alltid att komma fler krav, och risken finns – om länderna inte står emot – att det på sikt kan leda till konfrontation, säger Richard Malka.
– De som ställer dessa krav är de länder som minst av alla respekterar demokratin och friheten. Ska de bestämma hur vår lagstiftning ska se ut?
Inte gränslös
Richard Malka poängterar att han varken är för koranbränningar eller förstörelse av andra böcker.
– Jag anser att det finns mer intelligenta sätt att visa åsikter. Det är bättre att skapa saker i stället för att utradera.
Och yttrandefriheten är inte gränslös, säger han.
– Man har inte rätt att uttrycka något rasistiskt eller homofobiskt eller antisemitiskt. Men man har rätt att säga att en religion är toxisk.
Fakta: Yttrandefrihet
Yttrandefriheten är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige och innebär att det är fritt att skriftligt, muntligt och i bild meddela upplysningar och uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Yttrandefriheten syftar till att säkra ett fritt meningsutbyte och ska bidra till en demokratisk och öppen debatt där alla har rätt att kräva förändring. Lagen begränsas av förbud mot förtal eller hets mot folkgrupp.
Däremot skyddas inte religioner mot åsiktsyttringar som ifrågasätter religiösa budskap eller som kan uppfattas som sårande för religionens utövare.
Fakta: Charlie Hebdo
Den franska satirtidningen Charlie Hebdo grundades i Paris 1970. Den har sitt ursprung i satirtidskriften Hara-Kiri, som förbjöds 1970 efter ett skämt om ex-presidenten Charles de Gaulles bortgång. 1981 lades den ned men återuppstod 1991.
Tidningen är särskilt känd för sina provokativa teckningar och sin sekulära, antireligiösa hållning. Måltavlorna är ofta religiösa ledare och företeelser samt politiker och andra offentliga personer.
Under 2000-talet blev tidningen omtalad för sin drift med islam, bland annat publicerades 2006 kontroversiella satirteckningar av profeten Muhammed. Flera muslimska organisationer stämde Charlie Hebdo för rasism och förtal av islam, men tidningen frikändes av domstolen.
2011 totalförstördes tidningens lokaler av en brandbomb.
2015 tog sig beväpnade islamistiska extremister in på redaktionen och mördade tolv personer.
2020 höggs två personer med en köttyxa utanför tidningens tidigare kontor.