Segerdagen, den viktiga högtid då Ryssland firar minnet av Sovjetunionens seger mot Tyskland i vad man själva kallar ”det stora fosterländska kriget”, står för dörren. Men förberedelserna har präglats av oro. De två drönare som sköts ner i förra veckan efter att ha flugit över Kremls murar avslöjar en sårbarhet som många inte trodde fanns i det ryska maktcentret.
Segerfirandet är en viktig hörnsten i Vladimir Putins ryska identitetsbygge, men inför årets parader har minst sex ryska regioner skrotat firandet. Putin själv har tagit det ovanliga steget att diskutera förberedelserna för segerdagsparaden med sitt säkerhetsråd, där Rysslands toppolitiker och chefer för säkerhetstjänsten och militären sitter, skriver The Guardian. Myndigheterna i Moskva har förbjudit drönare och använder sig av störsändare som blockerar gps-signaler, vilket har lett till att transportappar visat taxibilar och elsparkcyklar som till synes flutit omkring i Moskvafloden.
– Det finns en nervositet som jag aldrig har sett förut. Men segerdagen måste gå av stapeln, det finns ingen annan möjlighet, säger en anonym tjänsteman vid borgmästarkontoret i Moskva till The Guardian.
”Viktigaste på året”
Under segerdagen hålls noggrant planerade militärparader över hela landet. Det är på samma gång en slags lägereld för landet att samlas kring, och en möjlighet för Putin att visa upp den ryska militärmakten.
– För Putin är det överlägset det viktigaste evenemanget på året. Han hämtar hela sin legitimitet från paraden och målar upp sig själv som den direkta efterträdaren till armén som besegrade Nazityskland, säger Andreij Kolesnikov, vid tankesmedjan Carnegie Endowment for International Peace, till The Guardian.
– Det är också Putins chans att visa nationen att han fortfarande är stark och har kontroll över den så kallade särskilda militäroperationen.
Även om segerdagen blir av i Moskva så är inte allt sig likt. Med stora delar av armén illa tilltygad eller uppbunden av kriget väntas paraderna till stor del utgöras av värnpliktiga.
– Vissa regioner kommer tvingas bli kreativa och låta militära instruktörer och annan personal spela en mer framträdande roll för att ge ett sken av normalitet, säger Dara Massicot, forskare vid Rand Corporation, till The Guardian.
Ställer in kända marschen
Myndigheterna har ställt in ”det odödliga regementet”, en marsch där deltagarna bär med sig porträtt av deras släktingar som stupade i andra världskriget. En anledning till beslutet kan, enligt Dara Massicot, vara att myndigheterna oroar sig för att deltagare kan ta med sig porträtt på släktingar som stupat i Ukraina, och visa upp hur stora förlusterna faktiskt är.
Chansen är stor att Vladimir Putin använder segerdagen till att knyta samman den historiska segern i andra världskriget med dagens krig i Ukraina, säger Andreij Kolesnikov. Förra året sa Putin i sitt tal att Ryssland stred i Ukraina för att ”det inte ska finnas någon plats i världen för slaktare, mördare och nazister”.
– Segern kommer bli vår, som 1945, sa han då.
Offensiven kom av sig
Sedan dess har den ryska arméns offensiv kört fast. De små landvinningar man har gjort i Ukraina har kommit till ett skyhögt pris i form av döda och skadade soldater. Samtidigt finns det tecken på att inte alla i Ryssland är villiga att göra uppoffringar för krigsinsatsen.
En opinionsundersökning från det oberoende Levadainstitutet visade att de flesta ryssar är ovilliga att ge motsvarande 130–260 kronor per månad för att hjälpa de stridande soldaterna. Dessutom visade den att känslorna ”ångest” och ”rädsla” var de vanligaste när deltagarna frågades om en ny lag om elektronisk mönstring, som automatiskt stoppar de som registreras för armétjänst från att lämna landet.
– Nationen har anpassat sig till krigets verklighet, men det betyder inte att folk är villiga att offra allt. Om det finns en möjlighet att stanna vid sidlinjen så kommer de med glädje att ta den, säger Andreij Kolesnikov.
LÄS MER:Fyra civila dödade – drönare över Kiev
