Det skulle påverka grundbultarna i det straffrättsliga samarbetet om den brittiska högsta domstolen inte överlämnade Wikileaksgrundaren Julian Assange till Sverige, anser Petter Asp, professor i straffrätt.
–Det rimliga är att han överlämnas hit, säger han.
På onsdag förmiddag kommer brittiska HD:s beslut efter en juridisk långbänk av sällan skådat slag. Det är nu snart två år sedan Assange hade sina fatala sexuella möten med två svenska kvinnor. De slutade med att kvinnorna anmälde honom för sexuella övergrepp.
I ett och ett halvt år har Assange spjärnat emot. Två domstolar har sagt att han ska överlämnas och nu ligger bollen alltså hos högsta instans.
–Skälet till att det tagit så lång tid är nog att de haft mycket att fundera på; de har inte sett det som ett solklart fall, säger Asp.
Allvarliga konsekvenser
Det skulle få allvarliga konsekvenser om HD kom fram till att svenska åklagare inte har rätt att utfärda en europeisk arresteringsorder vilket varit knäckfrågan här.
–Principen är att EU-länderna ska godta varandras rättsliga system och att kontrollerna i det här fallet har skett i Sverige, säger Asp.
Han håller det inte för troligt att Assange lyckas få Europadomstolen att pröva hans fall.
Om HD beslutar att Assange ska överlämnas har svensk polis tio dagar på sig att hämta hit honom för att hålla de förhör som svensk åklagare behöver för att klarlägga anklagelserna mot honom.
Glansen har falnat
–Inom fyra dagar efter ankomsten ska han ställas inför häktningsdomare, säger riksåklagarens informationsdirektör Karin Rosander.
Under hela den utdragna rättsprocessen har Assange suttit i husarrest. Glansen kring hans person har gradvis falnat. Flera av de redaktioner han tidigare samarbetat med har tagit avstånd från honom. Wikileaks har sargats av inre konflikter och flera stora betalningsförmedlare har blockerat donationer till verksamheten.
Assange har motiverat sitt motstånd mot överlämning med att han tror att Sverige skulle kunna lämna honom vidare till USA, något som experter betecknar som uteslutet.
Wikileaks grundades av australiern Julian Assange 2006 för att avslöja dokument som av politiska eller andra skäl hållits borta från offentligheten.
Tusentals hemligstämplade dokument, främst amerikanska, har lagts ut på sajten.
Bland Wikileaks viktigaste avslöjanden finns amerikanska militärens mord på civila och tortyr av irakiska fångar.
I slutet av november 2010 efterlystes Assange av Sverige, misstänkt för en våldtäkt, två fall av sexuellt ofredande och ett fall av olaga tvång. Han greps senare i Storbritannien.
Den juridiska processen där har tagit ett och ett halvt år. (TT)
