–Ni minns alla hur det gick för (Rumäniens ledare) Ceausescu. Jag hoppas att vi slipper se liknande scener här, säger en talare vid ett protestmöte i östra Ukraina.
Talen mot det politiska våldet når inte bara de närvarande i staden Zaporizjzjja, utan sänds på nätet av journalisten Taras Bilko.
–Leve Ukraina! Zaporizjzjja – res dig! skanderar demonstranterna, samtidigt som alltfler människor samlas trots den nervösa stämningen.
Staden ligger i den del av landet som brukar förknippas med ett starkt stöd till president Janukovytj. Här dominerar det ryska språket. Den tunga industrin i staden är helt beroende av leveranser till Ryssland. Men upproret mot Janukovytj handlar här inte om ett val mellan Ryssland eller EU utan om ett djupt misstroende mot Janukovytj och hans sätt att sköta landet.
Missnöje med korruption
–Demonstrationerna här började långt innan barrikaderna restes i Kiev, säger Jelena Jerjomenko, som är en av ledarna för rörelsen i östra Ukraina.
–Det handlar om vanskötsel på alla nivåer. Janukovytjs folk styr här i staden, och all kommunal service har rasat samman. På samma sätt är det i Kiev och överallt – en liten klick korrumperade skurkar styr.
Ukraina beskrivs ofta som delat mellan västra Ukraina med traditionella band till Polen och Europa, och östra, där banden är starka till Ryssland och där nostalgin efter Sovjet skulle vara stor.
Det kan finnas fog för en sådan bild, men den är, precis som alla bilder, inte okomplicerad.
–Vi älskar Ukraina, säger Valerij Zotov, chefredaktör på en tidning som stödjer oppositionen i Zaporizjzjja.
–Vi är ukrainare och vill att vårt land ska blomstra och ha goda kontakter med både EU och Ryssland. Att vi här i östra Ukraina oftare talar ryska betyder inte att vi skulle vara sämre ukrainare. Majdan – säger han med hänvisning till det folkliga namnet på protesterna, "Torget" – är ett djupt, folkligt uppror som förändrat oss i hela Ukraina.
Tymosjenko ledargestalt
Många vill utmåla sig själva som ledare för "majdan", menar Valerij Zotov, men denna del av oppositionen har inga ledare. Det här syns tydligt i hur de stora oppositionspartierna bemötts på barrikaderna i Kiev. Ingen av partiledarna kan betraktas som ensam ledare.
–Julia Tymosjenko skulle kunna bli en sådan ledare, säger Zotov, om den fängslade oppositionspolitikern.
–Det finns åtskilligt att säga om henne och hennes bakgrund, men hon är en ledargestalt.
Strängt taget kan proteströrelsen inte göra mycket mer än att uttrycka sitt missnöje med blodet på gatorna i Kiev. Ukraina har ingen fackföreningsrörelse som skulle kunna utlysa strejker, och de som deltar i protestaktioner riskerar att mista jobbet.
Jelena Jerjomenko är ändå hoppfull:
–Vi kanske inte kan störta Janukovytj just nu, men vi har förändrat människorna. Människorna i Ukraina är inte längre rädda.
