69-årige Pezeshkian – den ende av de sex presidentkandidaterna som beskrivits som "reformistisk" – samlade enligt myndigheternas första räkning 16,3 miljoner röster. Hans motkandidat, ultrakonservative Saeed Jalili, fick 13,5 miljoner.
Efter valsegern skriver Pezeshkian i en första kommentar på X att han "sträcker ut sin hand" till det iranska folket. Plattformen är dock förbjuden för den iranska befolkningen.
Den tidigare hälsoministern representerar en något mer öppen relation mot USA och Europa, och vinsten ger försiktiga förhoppningar i omvärlden. Efter 22-åriga Mahsa Aminis död i iranskt förvar 2022 – som ledde till sällsynt omfattande regimkritiska protester i landet – beskrev Pezeshkian dödsfallet som "oacceptabelt".
Ayatollan bestämmer
Men när gatuprotesterna växte i omfång backade Pezeshkian – och varnade demonstranterna för att förolämpa landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei.
Kovändningen belyser essensen av iransk politik, analyserar Politico. Oavsett hur reformistisk Pezeshkian är varken kan eller får han utmana ayatollan, som i det iranska politiska systemet har sista ordet i alla frågor av vikt. I praktiken är därmed förutsättningarna för reformer under Pezeshkians tid vid makten ytterst små.
I en debatt i veckan lovade han dock förändring.
– Vi förlorar vårt stöd i samhället på grund av vårt beteende, våra höga priser, vår behandling av kvinnor och för att vi censurerar internet, sade han i statlig iransk tv.
Lågt deltagande
Många iranier bojkottade valet. Omröstningen skulle ha avslutats klockan 18 på fredagskvällen, men förlängdes till midnatt för att öka deltagandet. Enligt myndigheterna låg valdeltagandet i den andra valomgången på strax under 50 procent, med över 600 000 röster bedömda som ogiltiga.
Khamenei har gratulerat Pezeshkian till segern och uppmanar honom att "lägga sin tillit hos Gud". Ayatollan hyllar även valdeltagandet, trots de låga siffrorna. De beror, enligt honom, på en bojkottningskampanj som "orkestrerats av den iranska nationens fiender för att framkalla förtvivlan och känslor av hopplöshet".
I den första valomgången röstade bara 40 procent – det lägsta deltagandet sedan islamiska revolutionen 1979.
I och med valsegern efterträder Pezeshkian den förre presidenten Ebrahim Raisi, som omkom i en helikopterolycka i maj.
Rättad: I en tidigare version förekom en felaktig röstsiffra.
Fakta: Presidentval i Iran
Ett presidentval i en av världens hårdaste diktaturer går till på följande sätt:
De kandidater som anmäler sitt intresse gallras först av det så kallade väktarrådet.
Väktarrådet består av sex religiöst lärda män valda av den högste ledaren ayatolla Ali Khamenei, samt sex juridiskt lärda män valda av chefen för landets rättsväsende.
Chefen för rättsväsendet är i sin tur också vald av ayatollan.
När väktarrådet tagit ställning till kandidaterna kan befolkningen välja bland de som ledarskapet godkänt. I årets presidentval, som följde på den tidigare presidenten Ebrahim Raisis död i maj, tilläts sex kandidater ställa upp.
Då ingen av kandidaterna fick tillräckligt många röster i den första valomgången den 28 juni hölls en andra omgång mellan de två som fått mest röster – 69-årige Masoud Pezeshkian och 58-årige Saeed Jalili – den 5 juli.