USA:s president Joe Biden. Arkivbild.
USA:s president Joe Biden. Arkivbild. Bild: Jacquelyn Martin/AP/TT

Republikanskt ja för riksrättsprocess mot Biden

Representanthuset i USA, som leds av en knapp majoritet republikaner, har på onsdagen röstat för att formalisera den riksrättsutredning som pågår mot president Joe Biden.
Men några bevis för anklagelserna har ännu inte presenterats.

ANNONS

Riksrättsprocessen handlar om korruptionsanklagelser i samband med sonen Hunter Bidens verksamhet utomlands.

Republikanerna anklagar Bidens son för att ha utnyttjat sin fars position som vicepresident under Barack Obama för att skaffa pengar och positioner i Ukraina och Kina.

Frågan har redan berörts i ett antal utfrågningar, men republikanerna har hittills inte lyckats presentera några bevis för att Joe Biden har gjort något fel som kan leda till att han faktiskt ställs inför ett riksrättsåtal.

Grundlöst jippo

Republikanerna räknar med att den nya utredningen, som nu innehar en formell uppbackning från Republikanernas majoritet i representanthuset, kommer att ge dem ytterligare befogenheter och mer ammunition i sökandet efter bevis.

ANNONS

President Joe Biden fördömer den republikanska partilinjen och kallar draget för ett grundlöst politiskt jippo.

"I stället för att göra sitt jobb med det brådskande arbete som behöver göras, väljer de att slösa tid på detta grundlösa politiska jippo som till och med republikaner i kongressen medger inte stöds av fakta", säger Biden i ett uttalande efter omröstningen.

Slöt upp

Förre republikanske talmannen Kevin McCarthy inledde riksrättsprocessen redan i september, men då utan enhetligt stöd från sina partikamrater.

I onsdagskvällens omröstning ställde sig alla republikanska ledamöter bakom partilinjen och en majoritet i representanthuset stöttar därmed utredningen.

I och med det inhämtade stödet kan de republikanskt ledda kommittéerna som utreder Biden komma att stärka sina möjligheter att kalla in vittnen och samla in bevis.

Fakta: Riksrätt i USA

Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag. Representanthuset beslutar om riksrätt medan senaten agerar domstol.

När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon i riksrätten döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".

Ingen president i USA har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019–2020, 2021), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten.

Andrew Johnson ställdes inför riksrätt efter att han avsatt USA:s krigsminister vilket vid den tiden var ett brott mot en nyinstiftad lag.

Bill Clinton ställdes inför riksrätt efter den så kallade Lewinsky-affären där han ljugit om sin sexuella relation med Monica Lewinsky som arbetade som assistent i Vita Huset.

I Trumps första riksrättsåtal anklagades han för att ha pressat Ukrainas styre för att uppnå egen politisk vinning.

Donald Trumps riksrättsåtal nummer två rörde "anstiftan till uppror". Det syftade på hans felaktiga påståenden om fusk i 2020 års presidentval och det tal Trump höll kort innan hans anhängare stormade kongressen den 6 januari 2021.

Trump är den ende i USA som ställts inför riksrätt två gånger och den ende president som ställts inför riksrätt efter det att han lämnat Vita huset.

När det gäller Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.

Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times

ANNONS