Robotkryssaren Moskva var initialt "allvarligt skadad" och hela besättningen på omkring 500 man tvingades evakuera. Ryssland hävdar att det var ammunition på det närmare 190 meter långa örlogsfartyget som exploderade och vållade en våldsam brand under onsdagen.
På torsdagskvällen meddelade det ryska försvarsministeriet att Moskva hade sjunkit i samband med att man bogserat fartyget i Svarta havet.
Planen var att flaggskeppet skulle tas till hamn för fortsatt undersökning. Explosionen skylldes på en oförklarlig brand, men det fanns inga närmare detaljer.
Ukraina hävdar att deras styrkor angrep det ryska skeppet med två av sina sjömålsrobotar av systemet Neptune i onsdags kväll, enligt Odessas guvernör Maksym Martjenko, som även är chef för det regionala militärstyret. Det har fått stöd av amerikanska underrättelser. Dessutom talar uppgifter på fredagen för att det kan ha kvävt många dödsoffer.
Symbol för ryska sjökrigsförmågan
Oavsett orsaken till explosionen och omfattningen är det ett ännu ett bakslag för Ryssland att förlora flottans mäktigaste flaggskepp, en symbol för den ryska sjökrigsförmågan. Det händer inför en förväntad rysk offensiv i öster och slutstriden om hamnstaden Mariupol, som är blockerad från sjösidan av den ryska marinens enheter i Svarta havet.
Moskva var tungt bestyckad med kanoner, luftvärn, robotar (inklusive kryssningsrobotar) och torpeder. Det sattes in mot fartyg, ubåtar, flygplan och mål på land både i offensivt syfte och för att skydda egna förband i luften, till havs och på marken.
Den sänkta robotkryssaren var tidigare utplacerad i Syrienkonflikten för att understödja ryska styrkor i landet från östra Medelhavet. Moskva är det andra större ryska fartyget som är känt för att ha skadats allvarligt sedan invasionen i Ukraina började.
Det är enligt experter den första förlusten av ett så stort och centralt örlogsfartyg sedan Falklandskriget 1982, beroende hur det räknas kanske sedan andra världskriget. Det sker samtidigt som Ukraina får ökad tillgång till robotar och andra vapen från väst, även stridsvagnar, helikoptrar, drönare och artilleri.
Slutsatsen är riskerna ökar för ryska krigsfartyg och marinkårsförband vid attacker mot städer och landstigningsoperationer till exempel längre västerut vid Ukrainas viktigaste hamnstad Odessa. Att skära av landet från Svarta havet är ett strategiskt mål för ryssarna och det skulle i praktiken uppnås om Odessa faller och intas.
Den ryska ”specialoperationen”, som Vladimir Putin kallar den, intensifieras nu uppenbart i öster i Donbass. Med fortsatta beskjutningar dygnet runt sker en koncentration av ryska stridskrafter längs vägar i riktning mot frontzonen och på den ryska sidan av gränsen mot Ukraina.
Om, eller snarare när, det sista ukrainska motståndet upphör i Mariupol kontrollerar ryssarna en landkorridor från Ryssland till den annekterade Krimhalvön. Det har relevans för den ryska offensiven i Donbass. Från logistisk utgångspunkt blir det också lättare och säkrare att föra fram förstärkningar i form av trupper, vapen, pansarfordon och underhålls materiel för ett större angrepp mot Odessa.
Efter att flaggskeppet har slagits ut, möjligen med sjömålsrobotar, kommer den ryska militära och marina ledningen dock att tvingas agera försiktigare för att undvika nya förluster. Det har även psykologisk inverkan på officerares och soldaters stridsmoral.
Att Moskvas sjönk är en stor förlust för Ryssland, inte minst symboliskt, och en möjligen avgörande händelse för Ukrainas styrkor, enligt experter.
– Endast förlusten av en ballistisk robotubåt eller Kuznetsov (Rysslands enda hangarfartyg) skulle innebära ett allvarligare slag mot den ryska moralen och flottans rykte hos den ryska allmänheten, säger Carl Schuster, pensionerad kapten vid USA:s flotta som tidigare haft en chefsposition vid USA:s Stillahavskommando, till CNN.
I Ukraina fortsätter försöken att evakuera civila längs humanitära korridorer som öppnas i södra och östra Ukraina "på villkor att beskjutningen från de ockuperande styrkorna upphör", enligt vice premiärminister Iryna Veresjtjuk.
Under skärtorsdagen väntades Irlands utrikesminister Simon Coveney till den ukrainska huvudstaden som den senaste i en strid ström av utländska politiker som vill visa sitt stöd och komma med nya löften om ekonomiskt, humanitärt och militärt bistånd. Irländaren skulle besöka krigsdrabbade områden i landet och samtala med utrikesminister Dmytro Kuleba och försvarsminister Oleksij Reznikov bland annat om "hur Irland kan fortsätta ge politiskt, säkerhetsmässigt och humanitärt stöd till Ukraina".
Flera länder öppnar eller planerar att komma tillbaka till sina ambassader i Kiev trots att kriget har pågått i nu över 50 dygn och utan förhandlingar och en vapenvila i sikte. Ryska luftangrepp fortsätter och kan efter sänkningen av Moskva trappas upp igen även kring Kiev.
Al Jaziras korrespondent rapporterade på långfredagens morgon om de första attackerna i och runt Kiev på två veckor då ryska styrkor retirerade norrut.
Enligt det ryska försvarsministeriet träffades en "militär" fabrik utanför Kiev sent på torsdagen med havsbaserade robotar av typ Kalibr, rapporterar Al Jazira. Ministeriet varnar för att det kommer att intensifiera attackerna mot Kiev som svar på attacker på Rysslands mark.
"Antalet och omfattningen av robotangrepp mot mål i Kiev kommer att öka som svar på alla terroristattacker eller sabotage som begås av Kievs nationalistiska regim på ryskt territorium", heter det i ett uttalande.
Ryska tjänstemän anklagar Ukraina för att ha skickat två helikoptrar över gränsen för att bomba en stad i Rysslands södra Bryansk-region, och skadat sju personer inklusive ett litet barn. Ukraina har förnekat anklagelserna.
LÄS MER:Sverige skickar inte blodpåsar till Ukraina
LÄS MER:Militärt miljardstöd från USA till Ukraina
