Sedan Sverige ansökte om medlemskap i Nato har Turkiet och president Recep Tayyip Erdogan varit ett av de största hindren för ett svenskt medlemskap. Turkiet och Ungern är de sista länderna som inte godkänt ansökan. Frågan är vad som händer nu när Erdogan är återvald.
Marianna Serveta är analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och är expert på Turkiet. Hon säger att det fortfarande är svårt att säga så mycket om exakt vad Erdogans vinst i vallokalerna betyder för Sveriges Natoprocess.
Det är Erdogan och hans regering som satt käppar i hjulen under det senaste året, men det finns öppningar för en totalvändning.
– Frågan skulle kunna ta en snabb vändning, men det kan även dra ut på tiden ännu mer om Erdogan känner att han vill fortsätta dra nytta av den, säger Marianna Serveta.
Snabb lösning för att få hjälp med ekonomin
Faktumet att Erdogan tjänat på att hålla emot och förhala ett svenskt medlemskap betyder inte nödvändigtvis att han kommer att fortsätta på samma bana under kommande mandatperiod.
– Egentligen kostar det inte för Erdogan att göra kovändningar – han kontrollerar medierna och kan påverka nyhetsinramningen som han vill. Han skulle kunna använda den nya terrorlagstiftningen som träder ikraft den första juni som bevis på att Sverige har tagit konkreta steg enligt de turkiska kraven. Alltså bevis på att Turkiet är tillräckligt starkt för att kunna påverka andra länders politik, säger Marianna Serveta.
Det som talar för en snabb lösning för ett svenskt medlemskap är det ekonomiska läget i Turkiet. Enligt Marianna Serveta behöver Erdogan hitta ett sätt att hantera den kris som pågår i Turkiet och få till direktinvesteringar, från bland annat Europa.
– En snabb lösning på Sveriges Nato-anslutning skulle i sådana fall visa ’good will’ mot väst, säger hon.
Har vunnit stöd genom att blockera
Å andra sidan kan det ligga i Erdogans intresse att hålla liv i frågan. Det kommer flera viktiga tillfällen framöver då Erdogan kan vilja behålla det svenska Natomedlemskapet som ett påtryckningsmedel.
Nästa år väntas lokalval i Turkiet och Erdogan vill få kontroll över storstadsregionerna där oppositionen nu styr. Det amerikanska valet 2024 kan också vara en anledning till att inte släppa den makt som Turkiet nu har fått.
– Just nu har Erdogans legitimitet stärkts både på hemmaplan och internationellt, säger Marianna Serveta
Processen kan även påverkas av vilka partier Erdogan har fått stöd ifrån. Erdogans Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, samarbetar med ultranationalistiska MHP och det nya nationalistiska Välfärdspartiet. Han har dessutom fått stöd från ultranationalisten Sinan Oğan och från ett parti som påstås ha kopplingar till det turkiska Hizbollah, vilket i sin tur kämpar emot PKK.
– Utöver Erdogans egen majoritet, har 23% av mandaten i parlamentet gått till ultranationalistiska kandidater. Det kommer därför bli särskilt intressant att se i vilken utsträckning denna fördjupade nationalistiska inriktning kommer att tvinga Erdogan och AKP till anpassningar, säger Marianna Serveta
Hoppades på besked vid ministermöte
Exakt hur det kommer falla ut återstår att se. Marianna Serveta har förhoppningar om att få se en tydligare uppdatering om vart det lutar nu i veckan. Under måndagen sa utrikesminister Tobias Billströms (M) till SVT Nyheter att han skulle ha ett möte med Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu i samband med Natos utrikesministermöte i Oslo.
Senare under måndagen visade det sig dock att mötet ställts in och att Mevlüt Cavusoglu inte ska medverka på Natomötet. Istället väntas ett möte mellan Turkiet och Sverige där bland andra regeringens särskilde förhandlare Oscar Stenström (S) ska medverka.
LÄS MER:Spanien: Viktigt med Sverige i Nato
