En hög pelare reser sig mot museitaket i Cité de lArchitecture. Här får den franska allmänheten ta del av olika visioner för Parisregionens framtid. På väggen hänger en fem meter hög databehandlad satellitbild. Där ser man hur ett kommande Paris breder ut sig längs den snirklande floden Seine ända ut till havet och Le Havres hamn 20 mil västerut. Floddalen är omgiven av stadslandskap och pendeltågslinjer. Guiden pekar och förklarar:
-Idén att binda samman Paris med havet och Le Havre är inte ny. Redan Napoleon Bonaparte drömde om att göra det, säger hon.
Tvåhundra år senare är det Nicolas Sarkozy som blåser nytt liv i drömmen.
Hans föregångare har låtit bygga stora, prestigefyllda byggnader till sin egen ära. Monumenten speglar den bild som presidenterna ville lämna åt sin samtid och åt eftervärlden.
Hela regionen ska göras om
Nicolas Sarkozy nöjer sig dock inte med en enskild byggnad. Det är hela Parisregionen han vill rita om: en världsmetropol som är stor som Skåne och med en befolkning på tolv miljoner invånare. Idag heter regionen Ile-de-France. Imorgon ska den heta Grand Paris.
Inför presidentvalet 2007 profilerade sig Nicolas Sarkozy som en nydanare. Parisprojektet är en måttstock på hans ambitionsnivå.
Redan i projektets första fas bröt presidenten med traditioner och föreskrifter om hur stadsplanering går till. Tio arkitektbyråer, däribland några av världens mest prestigefyllda, fick i uppdrag att under ett drygt halvår fundera över hur morgondagens megametropol kan se ut; vilka behov som kommer att finnas och hur man kan lösa dem.
Arkitekterna fick samarbeta med specialister från skilda områden: klimatexperter, befolkningsspecialister, biologer och ekonomer.
De fick bara en förhållningsorder: tänk i nya banor! Bortse helt från dagens regelverk, budgetar liksom kommun- eller landsgränser. En av utgångspunkterna var en supermetropol inom en triangel med ytterpunkter i Paris, London samt den redan sammanbyggda stadsbildningen kring Amsterdam och Rotterdam.
Ingen byrå skulle ändå vinna.
-Det här var ingen tävling. Målet var att tio tankesätt skulle ta sig an ett av de svåraste problemen i världen, sa president Nicolas Sarkozy när de olika byråerna i våras presenterade sina visioner för framtidens Parisregion.
Om någon vecka ska de första spadtagen tas när presidenten inviger en plan för en miljon nya kvadratmeter i affärscentrumet La Défense.
Det var inte första gången som arkitekter och stadsplanerare blivit ombedda att fundera över framtida utmaningar för Parisregionen. Parislänets styrelse har arbetat med frågan i många år. Liksom Paris innerstad styrs länet av en socialistisk majoritet.
Men Sarkozys initiativ kan liknas vid en långtradare som kör om en cykel på motorväg:
-Vi blev helt tagna på sängen. Sarkozy gav en styrka och kraft i projektet som ingen annan hade kunnat föreställa sig, säger Dominique Sellier, stadsplanerare inom Paris län och specialist på hållbar stadsplanering.
Dominique Sellier har mångårig erfarenhet av att ordna seminarier och studieresor till Sverige. Han är imponerad av hur Sverige har arbetat med frågor om hållbar stadsutveckling.
-I Sverige handlar det ofta om experiment i vissa ekokvarter. Men jag måste tillstå att ingenting hittills har gjorts i projektet Grand Paris storleksordning, säger han.
På mycket franskt vis presenterades de olika arbetsgruppernas delresultat under högtidliga möten i plenisalar mellan sammetsstolar och marmorpelare.
Enligt samstämmiga röster blev resultatet häpnadsväckande.
Perfekt tajmning
För Nicolas Sarkozy kunde inte tajmningen vara bättre, rent kortsiktigt. I mars 2010 är det regionval i Frankrike. I EU-valet i juni röstade var femte invånare i Parisregionen på partiet De Gröna. Socialisterna är paralyserade av inre strider.
Med dagens jätteprojekt framstår Sarkozys konservativa regeringsmajoritet som en trovärdig utmanare till dagens röd-gröna koalition i Parisregionen. Le Grand Paris får högern att framstå som framtidsvisionärer.
Samtliga arbetsgrupper i projektet Grand Paris tvingades ta hänsyn till kommande klimatförändringar. Några funderade på hur träskzoner ska hanteras när Seinefloden riskerar att översvämma allt oftare. Andra planerade för hur parisarna ska bo i ett klimat som mer liknar det i dagens Sydspanien.
Ytterligare en röd tråd i projekten var nödvändigheten av att låta framtidens fastighetsägare anpassa sitt boende efter skiftande familje- och samboförhållanden. I klartext: avreglering. Det passar den liberale Nicolas Sarkozy som hand i handske.
-Vi måste anpassa regleringarna. Det ska bli lättare att bygga ut eller sälja av delar av sin bostad i framtiden, sa han när slutsatserna presenterades.
Bland projektets rekommendationer finns planer på att avskaffa byggnadslov för upp till 100 kvadratmeter på egen tomt. Redan till hösten vill presidenten att parlamentet rensar rent i Frankrikes komplicerade regelverk för byggnadslov.
I sommar presenteras linjer för hur 300-400 miljarder kronor ska börja spenderas, främst i olika transportprojekt. Det sker samtidigt som landets budgetunderskott når nya bottennivåer, på dryga sju procent. Samtidigt finns det stora krispaket att ösa pengar ur, menar presidenten.
-Det är nu eller aldrig som vi tack vare krisen kan göra på tio år vad det annars skulle ha tagit fyrtio år att genomföra, sa Nicolas Sarkozy.
