Från att ha toppat 2019 års tidningsrubriker har brexit hamnat i medieskugga under våren. En orsak stavas såklart coronapandemin. Vad som också har spelat in är att det finns en utmattning i brexitfrågan. Så efter att Storbritannien de facto lämnade unionen den sista januari i år och numera inte är medlemsstat har även de största brexitmotståndarna på båda sidor accepterat att brexit är en verklighet.
–Jag tror det fanns en liten förhoppning hos EU in i det sista att det politiska läget skulle framkalla en ny folkomröstning och nytt beslut i brexitfrågan. Men nu har det hänt och det har förändrat förutsättningarna för samtalen mellan partnerna, säger Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på brittisk politik.
Under våren har EU och Storbritannien förhandlat om sin framtida relation och innan det här året är slut ska parterna ha kommit överens om ett avtal som rör bland annat handel, säkerhet och fiske. Fortfarande finns det en rad punkter där man inte är överens och ett stort frågetecken är om tidsplanen ens är möjlig?
Sista chansen
På tisdag den 30 juni är sista dagen för premiärminister Boris Johnson och regeringspartiet Tories att be om en eventuell förlängning av förhandlingarna. Nicholas Aylott tror inte att det kommer att ske.
–Jag bedömer att chanserna att den brittiska regeringen begär en förlängning är obefintlig. Det som Storbritannien räknar med är snarare att deadlinen att förlänga är oviktig. Antingen kommer det att bli en överenskommelse i tid eller så behövs det lite extra tid och det kommer inte att vara något problem.
En del där Storbritannien och EU fortfarande inte är överens är själva formen på överenskommelsen. EU föredrar ett mer omfattande avtal medan man från brittiskt håll är mer intresserad av flera avtal på flera områden. En annan fråga rör vilken roll EU-domstolen ska ha i Storbritannien. EU vill se en lösning likt den som Norge och Schweiz har.
–Storbritannien är allergisk mot inblandning av EU-domstolen. Hela brexit handlar om att återfå suveränitet och det finns en misstänksamhet att domstolen har en tendens att tolka lagar och överenskommelser på ett sätt som brukar gynna EU:s intressen, säger Nicholas Aylott.
En annan punkt han lyfter fram rör handeln där Storbritannien vill slippa EU:s fria rörlighet av människor och landet vill ha ett omfattande frihandelsavtal liknande Kanadas.
– EU anser att ett sådant handelsavtal är okej när det gäller ett land som Kanada. Men Storbritannien ligger nära och är så pass integrerat i Europa. Där krävs klausuler för att begränsa landets möjligheter att strunta i arbetsvillkor och andra regleringar som skulle innebära att deras producenter kan utkonkurrera andra EU-länder, säger han.
Storbritanniens övergångsperiod tar slut den 31 december i år. Fortfarande återstår att se om ett utträdesavtal blir klart till dess eller om EU-parlamentet går med på ytterligare en förlängning. För ett avtalslöst brexit är det sista som EU och Storbritannien vill ha. Särskilt med tanke på hur coronakrisen slår hårt mot ländernas ekonomier.
– Brexitsagan har varit en jättteviktig period i Storbritanniens och EU:s historia. Men nu börjar det här kapitlet att närma sig sitt slut, säger Nicholas Aylott.
LÄS MER:Tiger i tanken i brexitsamtal
