Vladimir Putin har mött sin mongoliske motsvarighet Khurelsukh Ukhnaa i en storslagen ceremoni i Ulan Bator. Soldater i traditionella dräkter, några av dem till häst, kantade torget Djingis khan när ledarna möttes under pompa och ståt.
En planerad protest uteblev, då demonstranterna förhindrades att ta sig ens i närheten av den ryske presidenten. En liten grupp demonstranter som försökte veckla upp en ukrainsk flagga fördes bort av polis.
När den ryska ledaren anlände på måndagskvällen samlades dock en mindre skara människor med en skylt som löd "kasta ut krigsförbrytaren Putin".
Beroende av Ryssland
Mongoliet är förpliktigat att gripa Putin enligt arresteringsordern från ICC (Internationella brottmålsdomstolen), som landet är förbundet till då de ratificerat domstolens grunddokument Romstadgan.
Men som väntat lämnade Putin landet på fri fot under tisdagseftermiddagen.
Beklagligt, tycker EU enligt ett uttalande från en talesperson.
Ryssland och Mongoliet är traditionellt allierade och Mongoliet är djupt beroende av rysk olja, gas och elektricitet. Bland annat ska Putin och Khurelsukh under besöket ha diskuterat konstruktionen av en transmongolisk gasledning som ska länka samman Ryssland och Kina.
Att inte hörsamma ICC:s order innebär att Mongoliet sannolikt kommer att åtalas av ICC för sin underlåtenhet, rapporterar Politico. Ett åtal av det slaget leder dock sällan till några allvarliga konsekvenser, noterar sajten.
"Medbrottsling"
ICC, Ukraina och flera människorättsorganisationer uppmanade alla Mongoliet att ingripa mot Putin.
– Om Mongoliet förser Putin med en tillfällig fristad blir landet i praktiken medbrottsling i att säkra straffrihet för några av de mest allvarliga brotten under internationell rätt, säger Amnestys Mongolietchef Altantuya Batdorj till Politico.
ICC:s arresteringsorder utfärdades i mars 2023 och motiverades med tvångsförflyttningen av barn från ryskockuperade områden i krigets Ukraina.
Mongolietbesöket var första gången sedan ordern som Putin rest till en stat som ratificerat Romstadgan.
Fakta: Mongoliet
Med en yta på drygt 1,5 miljoner kvadratkilometer är Mongoliet mer än tre gånger så stort som Sverige – samtidigt som befolkningen är tre gånger så liten, bara drygt 3 miljoner människor.
1960 levde två tredjedelar av Mongoliets befolkning på landet. Nu är situationen den omvända, med mindre än en tredjedel utanför städerna. I Ulan Bator får dock inte alla plats inom planlagt område, så många av huvudstadens befolkning bor i de gerer (nomadtält) de tagit med sig från landsbygden.
Mongoliet har en mycket rik och dramatisk historia, med de grymma härskarna Djingis och Kublai khans kontinentöverskridande härjningar på 1200-talet som given kulmen. Deras rike har än i dag rekordet som världshistoriens största. Runt år 1280 sträckte det sig från Östersjön i väster till Stilla havet i öster, och från Sibirien i norr till nuvarande Vietnam i söder.
Mongolerna är stolta över sina förfäder, men historien ger dem också problem – många andra asiater har än i dag fördomar om att mongoler är aggressiva och konfliktbenägna.