Enligt statsvetaren Nicholas Aylott kan det brittiska maktskiftet leda till större stabilitet inom inrikespolitiken. Arkivbild.
Enligt statsvetaren Nicholas Aylott kan det brittiska maktskiftet leda till större stabilitet inom inrikespolitiken. Arkivbild. Bild: Claudio Bresciani/TT

Statsvetare: Valet kan ge britterna stabilitet

Labours jordskredsseger i det brittiska valet kan ge mer stabilitet i inrikespolitiken, bedömer statsvetaren Nicholas Aylott.

ANNONS

Aylott bedömer att Storbritannien får en regering där kommande premiärminister Keir Starmer kommer att åtnjuta större intern auktoritet än sina konservativa föregångare Rishi Sunak, Liz Truss och Boris Johnson.

– Det jag tror att många brittiska medborgare har hoppats på, och förmodligen kommer få, är mer stabilitet. Historien om de senaste konservativa regeringarna har varit en historia om instabilitet, turbulens inom partiet, splittringar och att de har haft svårt att komma överens om en konsekvent linje i de stora inrikesfrågorna, säger Aylott, som är lektor vid Södertörns universitet och ansluten till Utrikespolitiska institutet.

Inga större politiska ändringar

Men trots att det för första gången på 14 år kommer att ske ett regeringsskifte är det inte säkert att det följs av stora politiska omvälvningar.

ANNONS

– Labour var väldigt försiktigt i sin valplattform om att inte lova allt för mycket, särskilt det som kan kosta pengar och därmed eventuellt kunna innebära skattehöjningar. De är väldigt noga med att lova att inte höja skatten för vanliga medborgare.

Det beskrivs som ett missnöjesval, men trots Labours stora seger visar preliminära siffror att partiet inte har majoriteten av rösterna. I varje valkrets är det endast kandidaten med flest röster som vinner och i dag finns fler partier än tidigare, vilket enligt Aylott gör systemet oberäkneligt.

– Valsystemet överdriver kraftigt stödet som Labour har fått bland väljarna. Andelen av rösterna verkar inte vara högre än 36 procent. Till exempel i valet 2017 vann Labour 40 procent men förlorade ändå valet.

Utmanare på högerkanten

Brakförlusten för Tories kan även härledas till partiet stora utmanare – högerpopulistiska Reformpartiet med Nigel Farage i spetsen. Preliminärt verkar flera Toriesledare ha förlorat sina mandat i sina valkretsar.

– Det innebär att det nu finns två partier på högerkanten som splittrar högerrösterna som potentiellt kan skapa stora problem för de konservativa.

Samtidigt har det regionalt ledande skotska nationalistpartiet SNP förlorat majoriteten av sina mandat, vilket kan peka på en kollaps för partiet, enligt Aylott.

Fakta: Brittiska underhuset

Det brittiska parlamentets underhus har 650 ledamöter, valda i enmansvalkretsar för fem år i taget. Enligt vallokalsundersökningen fördelas platserna så här (med förändring inom parentes):

Labour: 410 platser (+209)

Konservativa partiet (Tories): 131 (–241)

Liberaldemokraterna: 61 (+53)

Reformpartiet: 13 (+13)

Skotska självständighetspartiet (SNP): 10 (–38)

Plaid Cymru (Walespartiet): 4 (+2)

Miljöpartistiska Green party: 2 (+1)

Övriga: 19

Källor: BBC, ITV and Sky News

Fakta: Val i Storbritannien

Storbritannien är uppdelat i 650 valkretsar. Varje krets väljer en parlamentsledamot som ska representera dess befolkning i upp till fem år. De flesta av kandidaterna representerar ett politiskt parti, men några står som oberoende.

Väljarna röstar endast för sin lokala parlamentsledamot.

Det politiska parti som vinner flest platser i underhuset, som har 650 platser, bildar vanligtvis regering. Partiledaren blir då premiärminister.

Valkretsar har inför valet 2024 ritats om för att på ett bättre sätt spegla förändringar i befolkningen.

Ett parlament kan sitta i max fem år från den dag det först sammanträdde. Det nuvarande parlamentet möttes för första gången den 17 december 2019 och skulle automatiskt ha upplösts den 17 december i år om det inte hade gjorts tidigare.

Det brittiska parlamentet består av två kamrar, det folkvalda underhuset och det icke folkvalda överhuset, som har begränsad politisk makt.

ANNONS