Sedan Världshälsoorganisationen (WHO) klassade det nya coronavirsuet som en pandemi för över tre månader sedan har Sverige nagelfarits i världens medier. Landets tillvägagångssätt att bekämpa viruset har väckt historiskt stor uppmärksamhet, enligt Svenska institutet som sedan början av 2000-talet analyserar Sverigebilden i omvärlden.
– Sverige har inte fått den här typen av uppmärksamhet tidigare. Man har varit intresserad av Sverige på ett djupare sätt än tidigare och landet har varit i fokus, säger Sofia Bard, chef för Svenska institutets enhet för Sverigebildsanalys.
Under våren har tusentals artiklar publicerats i nyhetsmedier och sociala medier där Sverige har omnämnts. Som mest har över 6000 artiklar publicerats om Sverige på en enskild dag, bara på engelska. Myndigheten analyserar även andra språk, som arabiska, ryska, italienska och spanska. Totalt rör det sig om tolv språk.
Gick från positiv till negativ
Generellt har rapporteringen varit neutral till sin karaktär, enligt Sofia Bard, men bevakningen har gått genom olika faser beroende på vad som varit i fokus.
– I början var det en del positiva artiklar. Man intresserade sig för Sveriges väg där man beskrev det svenska samhället och hur landet kan välja en sådan här strategi. I slutet på maj såg vi att det var en mer negativ rapportering. Nu har det återgått till att det mesta som skrivs är neutralt, säger hon.
Mediebevakningen har också skiljt sig åt mellan länder. Två länder som sticker ut är Tyskland och Ungern.
– I Tyskland har det under hela perioden varit väldigt neutralt till att ibland vara positivt. Vi vet ju sedan tidigare att Tyskland har en väldigt positiv Sverigebild. I Ungern har det däremot varit mer negativ rapportering de senaste veckorna, liksom i Polen.
”Lite trött på att Sverige slår sig för bröstet”
När det kommer till grannlandet Finland uppfattar Blanka Henriksson, universitetslärare i kulturanalys vid Åbo Akademi, att den redan befintliga Sverigebilden har blivit starkare under våren.
– Bilden av att Sverige framhåller sig som den som gör rätt har förstärkts. Från Finlands håll, men även Norge och Danmark, blir man lite trött på att Sverige slår sig för bröstet, säger hon.
Det finns också en tanke om att Sverige agerat naivt under coronakrisen. Den hänger till viss del ihop med idén om att Sverige aldrig varit med i krig och därmed inte vet hur det är när det råder brist på allting. I Finland lever krigsminnena tydligt kvar hos folk. Där finns även en beredskapslag som regeringen tillämpade i mars för att hejda spridningen av coronaviruset. Lagen möjliggör ytterst exceptionella åtgärder och har inte använts sedan kriget.
– Här i Finland har vi också myndigheter och experter som har lagt grunden men en tydlig skillnad är att det är regeringen som har kommunicerat besluten. Vi har ju ingen Tegnell här som alla älskar att älska eller hata, säger Blanka Henriksson.
Klassisk öst-väst-uppdelning
Det finns också en frustration hos finländarna hur svenskarna ser på dem.
– Sverige speglar sig mot Finland och det finns en tanke om att finländarna måste ha stränga regler för annars skulle inte folk följa dem. Det anspelar på att Finland ligger mer österut, närmare Ryssland. Där kommer den klassiska öst-väst-uppdelningen in där öst är lite mer exotiserande, skrämmande och bakåtsträvande. Svenskarna har inte samma tanke om Norge trots att de också haft strikta regler. Sverige är lite mer happy go lucky där alla ska vara överens och man ska inte vara så sträng, säger Blanka Henriksson.
Frågan är om finländarnas syn på Sverige kommer att finnas kvar även när covid-19-krisen är över och hur mycket spår det kommer att sätta i de nordiska relationerna? Det är för tidigt att säga i nuläget, enligt Henriksson.
På Svenska institutet fortsätter man att studera hur den omfattande medierapporteringen av Sverige kommer att påverka omvärldens bild av landet.
– Vi har tidigare inte kunnat se någon stark koppling mellan Sverigebilden och mediebilden. Men vi har å andra sidan inte varit i den här situationen tidigare där Sverige under en längre period varit i fokus. Det blir intressant att göra vår årliga mätning under hösten om bilden av Sverige har förändrats, säger Sofia Bard.
De fem mest delade engelska artiklarna på sociala medier är:
1. National Review, 6 april. ”Coronavirus Response: Sweden Has Avoided Isolation and Economic Ruin”. 852.296 delningar.
2. CNBC, 22 april. ”No lockdown in Sweden but Stockholm could see 'herd immunity' in weeks”. 634.049 delningar.
3. People, 16 april. ”Princess Sofia of Sweden Works at Hospital During Coronavirus”. 433101delningar.
4. Foreign Affairs, 12 maj. “Sweden’s Coronavirus Strategy Will Soon Be the World’s”. 281.356 delningar.
5. New York Post, 28 april. ”Sweden records deadliest week of century after resisting lockdowns”. 266.294 delningar.
Datan för engelska delningar på sociala medier kommer främst från Twitter och Facebook, och avser originalmeddelanden, delade inlägg och retweets. Andra källor är bloggar och forum.
Källa: Svenska institutet
