Estlands premiärminister Kaja Kallas föreslås bli ny utrikeschef medan tyska Ursula von der Leyen föreslås få fortsätta som ordförande i EU-kommissionen.
Estlands premiärminister Kaja Kallas föreslås bli ny utrikeschef medan tyska Ursula von der Leyen föreslås få fortsätta som ordförande i EU-kommissionen. Bild: Virginia Mayo/AP/TT

Toppjobben klara – trots italienskt motstånd

EU-ledarna är överens om att lansera Ursula von der Leyen som kommissionsordförande i fem år till.
Beskedet kommer trots motstånd från Italiens högernationalistiska premiärminister Giorgia Meloni.

ANNONS

På sitt toppmöte i Bryssel ställde EU-ländernas stats- och regeringschefer sig bakom nominerandet av von der Leyen som fortsatt kommissionsordförande och Estlands premiärminister Kaja Kallas som ny utrikeschef. Dessutom utsåg man Portugals förre premiärminister António Costa till ny rådsordförande.

"Ursula har vad som krävs: beslutsam, respekterad och med en stark moralisk kompass", skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på X om von der Leyen.

"Kaja har en oklanderlig meritlista och för med sig en solid erfarenhet på flera områden, inte minst när det gäller EU:s orubbliga stöd till Ukraina", skriver han om Kallas.

Italienskt missnöje

Inför mötet hade Italiens högernationalistiska premiärminister Giorgia Meloni uttryckt missnöje med hur namnen i trion tagits fram.

ANNONS

I EU-parlamentsvalet gick högernationalistiska partier framåt. Melonis partigrupp i EU-parlamentet ser ut att bli tredje största, före liberalerna i RE.

Men de tre som nu förts fram för toppjobben är kristdemokrat, socialdemokrat respektive liberal.

Dessutom hade bara premiärministrar från sex av de 27 EU-länderna tidigare i veckan fått vara med och förhandla fram det nu antagna förslaget på tre namn. Italien var inte ett av de sex länderna.

I det italienska parlamentet i onsdags anklagade hon kollegorna i EU för att agera som "oligarker" och inte ta hänsyn till resultatet i EU-parlamentsvalet.

– De styrande europeiska klasserna försöker sopa det under mattan, som om inget har hänt, sade Meloni bland annat, enligt nyhetsbyrån AFP.

Eftersom ingen EU-ledare hade veto, så hade inte Meloni möjlighet att ensam eller med ett fåtal andra stoppa beslutet.

Måste godkännas

Även om nu en bred majoritet av EU-ledarna ställt sig bakom de tre namnen för EU:s toppjobb, så måste Ursula von der Leyen också godkännas som EU-kommissionens ordförande av EU-parlamentet.

En tuff omröstning väntar preliminärt den 18 juli. Minst 361 av 720 ledamöter måste stötta henne, annars behöver EU-ledarna hitta en annan kandidat.

Tre partigrupper i parlamentet stödjer Ursula von der Leyen; högerpartierna i EPP, socialdemokraterna i S&D och liberalerna i RE.

ANNONS

Om alla ledamöter i de grupperna röstar för henne räcker det för en majoritet. Men eftersom omröstningen sker anonymt väntas en hel del bryta sin partigrupps linje.

På torsdagskvällens toppmöte i Bryssel antog EU-ledarna också en strategisk agenda om vad EU ska fokusera på de kommande fem åren.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni är missnöjd med hur förslagen till namn för EU:s toppjobb har tagits fram. Arkivbild.
Italiens premiärminister Giorgia Meloni är missnöjd med hur förslagen till namn för EU:s toppjobb har tagits fram. Arkivbild. Bild: Roberto Monaldo/AP/TT

Fakta: På EU:s toppjobb

De här har suttit på EU:s tre topposter efter de senaste valen:

2009-14: José Manuel Barroso, Portugal (kommissionsordförande), Herman Van Rompuy, Belgien (rådsordförande), Catherine Ashton, Storbritannien (utrikeschef)

2014-19: Jean-Claude Juncker, Luxemburg (kommissionsordförande), Donald Tusk, Polen (rådsordförande), Federica Mogherini, Italien (utrikeschef)

2019-24: Ursula von der Leyen, Tyskland (kommissionsordförande), Charles Michel, Belgien (rådsordförande), Josep Borrell, Spanien (utrikeschef)

2024-29 (föreslagna): Ursula von der Leyen, Tyskland (kommissionsordförande), António Costa, Portugal (rådsordförande), Kaja Kallas, Estland (utrikeschef)

Fotnot: von der Leyen och Kallas behöver fortsatt godkännas även av EU-parlamentet.

Fakta: EU:s nya strategiska agenda

På torsdagskvällens toppmöte i Bryssel antog EU-ledarna en strategisk agenda, som i allmänna ordalag nämner vad EU ska fokusera på de kommande fem åren.

Där står bland annat att EU ska slå vakt om rättsstatliga principer och stärka demokratin, stärka säkerheten och EU-ländernas försvar, förbereda unionen för nya EU-länder som Ukraina och stärka EU:s internationella konkurrenskraft.

I den sista punkten ingår också att fortsätta med en rättvis klimatomställning med målet att nå netto noll utsläpp till 2050.

ANNONS