Fredagens utspel från Turkiets president Recep Tayyip Erdogan där han sa att ”det vore ett misstag att släppa in Sverige och Finland i Nato” satte genast igång en våg av spekulationer. Hittills har den unisona signalen till Sverige och Finland varit att länderna är välkomna in i försvarsalliansen med öppna armar. De flesta blev därför tagna på sängen och USA satte genast igång med en krishantering för att ta reda på vad som låg bakom utspelet.
Redan på lördagen kom förmildrande signaler från Turkiet.
En nära rådgivare till president Recep Tayyip Erdogan förklarade i en exklusiv intervju med Reuters att dörren alls inte är stängd för ett svenskt eller finskt medlemskap i Nato, något presidenten antydde i fredagens utspel.
För att nya länder ska kunna ta plats i försvarsalliansen krävs nämligen ett enhälligt godkännande av alla 30 medlemmar men Turkiet kan, enligt rådgivaren Ibrahim Kalin, tänka sig godkänna ett svenskt och finskt medlemskap på vissa villkor. Överst på den listan står det kurdiska arbetarpartiet PKK som klassas som en terrororganisation av både Turkiet, USA och EU.
PKK en viktig stötesten
”Det som behöver göras är tydligt: de (Sverige och Finland, reds anm) måste sluta tillåta PKK:s aktiviteter, organisationer, individer och annan form av närvaro ... att existera i dessa länder”, sa Ibrahim Kalin i intervjun med Reuters.
Han menar att ett Natomedlemskap alltid är en process och att det här är den första punkten Turkiet vill uppmärksamma.
Medan den svenska utrikesministern Ann Linde (S) tillhörde dem som uttryckte stor förvåning över Erdogans utspel på fredagen och inte sade sig ha fått några signaler åt det hållet, var den finska utrikesministern Pekka Haavisto (Gröna) inte lika överraskad.
I en intervju med TT konstaterar han att man i den här typen av process får räkna med alla möjliga steg och att det kommer att uppstå olika åsikter inom parlamenten. Även Haavisto understryker att han i tidigare kontakter med Turkiet fått positiv respons samt att han är övertygad om att de frågor som uppstår kan lösas genom diskussion.
En första möjlighet till diskussioner får man redan i dag när Nato-ländernas informella utrikesministermöte i Berlin inleds och dit också Sverige och Finland bjudits in.
Möte i Berlin i helgen
Under lördagskvällen träffas Finlands, Sveriges och Turkiets utrikesministrar för samtal.
Enligt Ann Linde ska man försöka reda ut vad Turkiets utspel handlar om och reda ut möjliga missförstånd.
– Det stämmer inte att vi inte skulle klassa PKK för en terroristorganisation, det behöver klargöras om man har fått den uppfattning, säger hon till Aftonbladet.
Vilka övriga skäl som ligger bakom fredagens turkiska utspel är i dagsläget inte känt, men spekulationer finns. Magnus Christiansson som forskar om Nato på Försvarshögskolan i Stockholm, säger i en intervju med TT att det även kan handla om att Erdogan vill testa om det finns fler länder inom försvarsalliansen som är negativa till att ta in Sverige och Finland.
Andra spekulationer handlar om att Erdogan försöker stärka sin ställning inom Nato. Ytterligare ett skäl kan vara att få en bättre förhandlingsposition med USA och komma runt vapenembargot där Turkiet förbjudits köpa vissa av alliansens mest avancerade vapen efter Turkiets vapenaffärer med Ryssland 2019.
LÄS MER:Linde: Ska reda ut om det finns missförstånd
LÄS MER:Turkiet: Misstag med Sverige och Finland i Nato
LÄS MER:Linde om Erdogan: "Inte sagt direkt till oss"
