Ledningen i det socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF lanserade snabbt slagordet att ta Utöya tillbaka och fortsätta med politiska sommarläger där. 35 miljoner kronor har samlats in till AUF. Pengarna ska användas för att renovera byggnaderna på ön.
Dagen efter att rättegången mot Anders Behring Breivik var över – domen faller den 24 augusti – skrev en av de överlevande från Utöya, Bjørn Ihler, en debattartikel där han gick till angrepp på planerna:
– Jag tror inte att det kan göras. Jag har svårt för att tro att ungdomar igen ska kunna resa ut på Utöya, driva politik, spela fotboll och ha det kul. Utöya var platsen för den värsta massakern i fredstid i Norge. Den är vårt Auschwitz, skrev Ihler.
Han fick svar av en annan AUF:are, Tore Sinding Bekkedal, som tyckte att det var en osmaklig jämförelse.
- Gravarna finns ju inte på Utöya. De är spridda runt om i alla kanter av vårt land. Här går alltså Ihler ut i offentligheten och säger att mitt och andras önskemål om att återvända till Utöya är en önskan om att dansa på deras gravar.
Ihler svarade med att citera en äldre syster till ett av offren på Utöya, som tagit kontakt med honom men som vill vara anonym:
- Jag vill inte att AUF ska återta Utöya. Jag vill att den ska bevaras som ett minne över de allt för många unga som dog. Jag har inget önskemål om att någon ska lägga sig ned och sola sig i Bosjevika, där min lillasyster avrättades och föll ned död. Jag vill inte att någon ska gå över den platsen i bikini medan de har det trevligt på läger. Det måste gå att hitta en alternativ plats till Utöya för framtidens läger, skrev hon.
Statsminister Jens Stoltenberg, som också är partiledare för Arbeiderpartiet, vill inte ta ställning i frågan:
- Som statsminister är jag ganska försiktig med att ha bastanta uppfattningar om hur Utöya ska användas i framtiden, säger han och läger till att han förstår argumenten från bägge sidor i debatten.
