Vill få svarta att upptäcka Trump: "Coolast"

Pastor Sewell tar emot på det tygblomspyntade kontoret bakom altaret på 180 Church mellan två gudstjänster. Det har bara gått någon månad sedan han predikade på Republikanernas konvent, men han poängterar att han formellt inte stödjer någon presidentkandidat. I USA är det förbjudet för religiösa samfund att ställa sig bakom politiska kandidater och alla är välkomna till hans kyrka.

– Egentligen bryr jag mig inte om vem som är president. Jesus är den som leder oss, säger han.

– 90 procent av invånarna här är demokrater och det är okej. Men jag har alltid varit republikan. Jag är emot abort och tror på traditionella äktenskap.

Coolaste killen?

Sewell säger att de flesta i kyrkans närområde är som honom: Socialt konservativa och oroliga över ekonomin – egentligen republikaner med hans ord. Men, hävdar han, svarta röstar ofta baserat på hur släkt och vänner röstar.

– De allra flesta har en förälder eller en mormor som fått dem att lova att rösta demokratiskt. Vissa vet inte ens varför de gör det.

Att demokratiska presidenter historiskt gått i bräschen för medborgarrättsrörelsen eller att många svarta tar avstånd från Republikanernas Donald Trump för att han uttryckt sig rasistiskt avfärdas av Sewell som "identitetspolitik".

– Det är en lögn. Han (Trump) var den coolaste killen innan han blev politiker, alla älskade honom. Han gav pengar till (svarta politikerna och aktivisterna) Jesse Jackson och Al Sharpton, och var vän med Oprah Winfrey, argumenterar han.

– Att Trump kom till vår kyrka oroar Demokraterna. Förlorar de bara 25 procent av de svartas röster vinner de inga val.

I "dödens triangel"

På de knaggliga gatorna omkring 180 Church förfaller lagerbyggnader och bostadshus. Pastor Sewell understryker att Detroit med omnejd är hårt och obemedlat. Faktiskt något av en "dödens triangel".

– Folk här är upptagna med att överleva: att ta hand om sina barn, behålla bostäder och jobb, ha råd med mat och bensin. Hur ska de ha tid att följa med i nyheterna? Politik är för de privilegierade.

Mot den bakgrunden har han och aktivisten Ramon Jackson dragit i gång utbildningsprojektet Souls to the Polls. Det syftar till att utbilda Detroits svarta om USA:s valprocess. Men de försöker inte påverka väljare, betonar de.

– När kunskap och fakta läggs fram kommer de att veta hur de ska rösta, säger Jackson som anslutit på kontoret.

– Detroit har alltid varit demokratiskt styrt, men det har inte hjälpt oss. Jag har bott här i 46 år och vi har förlorat hundratusentals medmänniskor på grund av brottslighet, vräkningar och för att de hamnat på ekonomiskt obestånd.

Vad tycker ni om Demokraternas Kamala Harris?

– Hon har haft sin chans. Hon har varit i Vita huset i tre och ett halvt år.

Retoriken avgörande

Diskussionen i kyrkan speglar den fråga som debatteras i USA-medier och sannolikt bakom stängda dörrar på presidentkampanjernas högkvarter: Stödjer landets minoriteter – svarta, spansktalande och amerikaner med asiatiskt ursprung – fortfarande i högre grad Demokraterna? Och i sådana fall varför?

Hela 83 procent av de registrerade svarta väljarna ser sig i nuläget som demokrater, visar en färsk undersökning från Pew Research. Men en annan studie från Gallup visar att Demokraternas övertag bland såväl svarta som så kallade hispanics har minskat med omkring 20 procentenheter de senaste åren, röster som kan vara avgörande i en vågmästarstat som Michigan. Republikanska strateger har i åratal poängterat att deras parti värderingsmässigt borde vara attraktivt för dessa minoritetsgrupper, som ofta är konservativa och starkt troende.

Läraren och demokraten Ken Snapp, som i år kandiderar till Detroits skolfullmäktige, säger att det finns korn av sanning i resonemanget.

– Vissa värderingar stämmer. Men när Republikanerna sprider rasism och hatisk retorik och förbjuder böcker går vi svarta tillbaka till Demokraterna, säger han.

– Politik handlar om känslor. Rasismen fanns där före Trump, men förvärrades under hans tid.

"Vet vad de gör"

I Oak Groove i Detroit, där många svarta bor, står det klart att Kamala Harris inte kan räkna med stöd enbart för att hon är kvinna eller identifierar sig som svart. Väljare TT möter lyfter abortfrågan, utbildning och ekonomisk jämlikhet som avgörande för hur de tänker rösta i höst.

Ekonomen April Anderson, som driver bageriet Good Cakes and Bakes som Harris besökte år 2020, är en av dem. I tidigare val har hon röstat både republikanskt och demokratiskt, men i år har hon bestämt sig för vicepresidenten.

– Det handlar om politiken, främst förutsättningarna för oss företagare och om Gazakriget. Att hon är en svart kvinna garanterar inget, däremot kan jag känna att hon som sådan förstår mitt perspektiv lite bättre, säger Anderson och viker ihop sitt förkläde.

Kvinnoperspektivet är desto viktigare för pensionären Terrilyne Bradley-Betth, som tidigare arbetat på skattemyndigheten och i bilindustrin. De senaste veckorna har hon så gott som dagligen knackat dörr som frivillig för Harriskampanjen.

– Kvinnor vet vad de gör. Det är hög tid att få in någon i beslutsfattande position, säger hon krasst.

Bradley-Betth nämner aborträtten och immigrationsfrågan ("alla är ju invandrare här") som särskilt viktiga och berättar hur hon knackar tre gånger på varje hus. Om dörren öppnas betonar hon vikten av att gå och rösta, i synnerhet här i Michigan, och frågar om vederbörande bestämt sig.

– De flesta unga är entusiastiska. Men jag är förvånad över att en stor andel äldre säger att de är osäkra eller gillar Donald Trump. Många säger att det är för att han skickade ut covidcheckarna.