Prigozjin säger vidare att omkring hälften av dem som dött i Bachmut är tidigare fångar som anslöt sig till den paramilitära gruppen. Uppgifterna har inte bekräftats av oberoende källor.
Det antal som Prigozjin meddelar är till och med högre än den officiella uppskattningen av de sovjetiska förlusterna i Afghanistankriget 1979–1989 på 15 000 soldater.
Vita huset säger i en kommentar till Jevgenij Prigozjins uttalande att siffran är i linje med USA:s egen bedömning att de ryska förlusterna har ökat kraftigt. Vita huset uppgav tidigare i maj att Ryssland har förlorat omkring 100 000 soldater, däribland 20 000 döda, sedan i december. John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd sade då att runt hälften av dem var Wagnersoldater.
Ukraina har inte uppgett hur många av sina soldater som stupat sedan invasionens början i februari i fjol.
"Extremt hård" respons
Samtidigt är "extremt hård" respons att vänta om Ryssland utsätts för framtida ukrainska räder, meddelar det ryska försvarsdepartement.
Utspelet kan ses i ljuset av de senaste dagarnas väpnade attacker i Belgorod, på rysk mark i gränsområdet mot Ukraina.
Moskva har hävdat att en "ukrainsk grupp sabotörer" ligger bakom attackerna, men Ukraina nekar till inblandning. Sent på tisdagen meddelade Ryssland att de väpnade grupperna drivits tillbaka och eliminerats. Det hette att över 70 ukrainska angripare dödats.
"Vi kommer att fortsätta att svara snabbt och extremt hårt på sådant agerande från ukrainska militanta grupper", säger försvarsminister Sergej Sjojgu enligt kommentarer som försvarsdepartementet offentliggjort.
Vidare hävdar Ryssland på onsdagen att man har avvärjt en ukrainsk attack mot ett ryskt krigsfartyg i turkiskt vatten.
"I dag klockan 05.30 (04.30 svensk tid) utförde Ukrainas väpnade styrkor ett misslyckat försök att attackera Svartahavsflottans fartyg Ivan Churs med tre obemannade motorbåtar", uppgav det ryska försvarsdepartementet – och tillade att det ryska fartyget hade i uppgift att bevaka infrastruktur för rörledningar i turkiskt vatten.
WHO antar resolution
På onsdagen antog Världshälsoorganisationen (WHO) en resolution som kräver att Kreml omedelbart upphör med att anfalla sjukhus i Ukraina.
Medlemsländerna har med överväldigande majoritet – 80 mot 9, 52 nedlagda – röstat för att fördöma Ryssland för de förödande hälsoeffekter som landets invasionskrig bidragit till.
Resolutionen antogs vid det årliga WHO-mötet i Genève.
Omröstningen omfattade även ett fördömande av Rysslands fortsatta aggression mot Ukraina. Alla 27 EU-länder står bakom texten, förutom Ungern, som inte närvarade vid omröstningen.
Förutom Ryssland röstade även länder som Algeriet, Belarus, Kina, Kuba, Nordkorea och Syrien mot resolutionen.
WHO har bekräftat över 950 attacker mot sjukvårdsanläggningar i Ukraina sedan den fullskaliga invasionens start. De har resulterat i 101 dödsfall och 136 skador.
Stridsvagnar till Tyskland
I Schweiz förbereder man för att skicka tillbaka 25 uttjänta stridsvagnar av typen Leopard 2 till Tyskland – för att Tyskland ska kunna täppa till luckor i sin arsenal sedan man skickat egna stridsvagnar till Ukraina.
Det schweiziska förbundsrådet ställer sig bakom förslaget som en säkerhetspolitisk kommitté lagt fram. Landets försvarsminister Viola Amherd väntas godkänna planen nästa månad.
Stridsvagnarna skickas endast på det villkor att de återlämnas till tillverkaren, tyska försvarsproducenten Rheinmetall, och inte skickas till Ukraina.
