Den lilla afrikanska elefantkalven hade ännu inte hunnit få något namn när livet tog slut efter några dygns intensivvård. Innan hade hon hade diat, både sin mamma och mormor. Mormor gav sedan liv åt en hankalv drygt en vecka efter honkalvens födelse. De hade samma pappa.
– Jag tror att förklaringen helt enkelt är den att honkalven inte hade fått tillräckligt näring i sig när mormodern sedan födde hankalven och den började att dia. Honkalven blev tilltagande svag, men vi får komma ihåg att det är vilda djur som vill hålla skenet uppe så länge som möjligt, förklarar Therese Hård att det hann gå för långt.
LÄS MER:Elefantunge på Borås djurpark död
När så honkalven togs ut från flocken för vård var den redan väldigt dålig.
– Vi hade inte så mycket tid på oss att försöka rädda den. Efter tre dygn med intensivvård, nära flocken, med syrgas, dropp och värme, medicinska behandlingar, provtagningar och där vi övervakade värdena för att se hur patienten svarade på de åtgärder som sattes in dog kalven.
Nu fokuserar både flocken och Borås djurpark på glädjen i att ha en frisk och stark hankalv. Men det är starkt att de har mist en honkalv.
– Hondjuren hos elefanter utgör kärnan i flocken med handjuren runt omkring, så det är tråkigt, säger Therese Hård.
Möts av empati och kärlek från omgivningen
Dagarna nu efter den tragiska händelsen har de mötts av mycket värme från omgivningen.
– Det är överväldigande på fler plan. Det handlar både om stor empati och kärlek får jag säga. Kärlek är ett stort ord, men jag uppfattar det så. På det större planet för mig som brinner för bevarandearbete handlar det om att vi har mötts av ett stort intresse både från allmänheten och media för elefanternas situation i det vilda.
Även om de flesta är medvetna om att elefanten är en av många hotade arter på jorden kanske de inte känner till magnituden av det hotet, som kommer från tjuvjägare.
LÄS MER:Född: En liten trubbnoshörning
För ett sekel sedan levde 10 miljoner elefanter i Afrika och nu är de 400 000 individer, en minskning på 96 procent.
– Den siffran träffar faktiskt rakt i hjärtat på många. Det är en symbol för hur illa ställt det är på många håll i världen, och att vi fortfarande tror att arter bara ska finnas kvar. Men om tjuvjakten fortsätter är de afrikanska elefanterna helt borta om 30 år.
Avel blir därför allt viktigare och Borås djurpark är en av få parker som får afrikanska elefantkalvar genom naturlig betäckning.
Bevakar flock med helikopter
Djurparken är dessutom med i ett naturvårdsprojekt i Masai Mara i norra Kenya via en fond som direkt bekostar en helikopter som övervakar tjuvjakt. Tack vare den insatsen har, enligt henne, de kunnat kapa 40 procent av tjuvjakten där.
– Direkta insatser på noga utvalda platser är viktigt, även om vi är en liten aktör i världen. Det kan göra stor skillnad, konstaterar Therese Hård.
LÄS MER:Fem geparder rymde på Borås djurpark
Honkalven hann inte få något namn. Inte heller hankalven har ännu hunnit få något namn.
– Det är djurvårdarna som ger elefanterna namn på swahili, efter deras personlighet, berättar Therese Hård.
Vad händer nu med den döda elefantkalven?
– Det har vi inte tagit ställning till.
LÄS MER:Åtta ställen i Västsverige där man kan titta på djur
