Vithajar kan snart komma på besök i våra vatten, om de inte redan varit här. Det menar marinbiologen Fredrik Gröndahl.
Vithajar kan snart komma på besök i våra vatten, om de inte redan varit här. Det menar marinbiologen Fredrik Gröndahl. Bild: ALEXIUS SUTANDIO/MOSTPHOTOS

Vithajarna kan lockas till Västkustens sommarvatten

Vithajar kan komma på besök när som helst, eller har kanske redan gjort det. Det säger marinbiologen Fredrik Gröndahl. Men det är osannolikt att de blir bofasta.
– Det här kommer aldrig bli något vithajsområde, men de finns i alla världens hav utom i polarområdena.

ANNONS
|

I mars sa hajbiologen David Bernvi till Göteborgs-Posten att till och med vithajar kan komma att besöka våra vatten.

– I en framtida varm värld är det mycket möjligt att de kommer, om det blir riktigt riktigt varmt.

Nu får han medhåll av marinbiologen Fredrik Gröndahl på Kristinebergs forskningsstation utanför Lysekil för Göteborgs universitet. Han säger till P4 Väst att det bara är en tidsfråga innan arten kan hittas här. När GP ringer skrattar han åt den stora fascinationen över vithajarna.

– Omöjligt är det inte att de kommer hit, men det är inte så att våra vatten har varit något område för vithajar. Men det är inte osannolikt. Vi har haft den så långt upp som i Skottland och Nordsjön och då är man ju i våra vatten, säger han.

ANNONS

Han menar att det skulle vara en sällsynt händelse och att den globala uppvärmningen får gå långt innan förutsättningarna blir de rätta för hajarna.

– Kommer det en vithaj är det någon som simmat fel, säger han.

Arten skulle kunna klara sig i våra vatten under sommarhalvåret, speciellt en sommar som den som precis gått då vattnet blev över 20 grader varmt. Men de blir snarare semesterbesökare än bofasta i så fall, menar Fredrik Gröndahl, eftersom vinterhaven är för kalla för vithajarna.

Kan simma långa sträckor

– Det som kan locka en haj hit är att vi har många knubbsälar samlade. Det skulle ju finnas mat åt dem åtminstone, säger han och påpekar att hajarna har observerats simma långa sträckor, exempelvis över Atlanten.

Det har kommit en del otippade djur till Västerhavet, allt från den 15 meter långa valen som strandade i Askimsviken på 1800-talet och nu är mer känd som Malmska valen på Naturhistoriska till brugden som strandade vid Styrsö för nästan exakt ett år sedan. Vad som kommer på besök framöver får framtiden utvisa, men det är osannolikt att vi kommer att behöva sätta upp hajnät framöver.

– Det här kommer aldrig bli något vithajsområde, men de finns i alla världens hav utom i polarområdena, säger Fredrik Gröndahl och tillägger också att vithajarna är rödlistade.

ANNONS
ANNONS