Göteborgs högsta politiska företrädare röstade på onsdagen enhälligt igenom två yttranden för att stärka stadens arbete mot antisemitism – ett från det rödgröna styret, och ett från oppositionspartierna M, D, L och KD.
Konkret handlar det bland annat om att alla rektorer inom grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och SFI ska utbildas om antisemitism, och att nästa års Kulturkalas ska uppmärksamma att det då är 250 år sedan den första judiska församlingen tilläts i Sverige.
KD: ”Judar ska vara trygga i Göteborg”
Elisabet Lann, kommunalråd för Kristdemokraterna i Göteborg, vill förutom att motverka antisemitism också lyfta den historiska betydelsen som den judiska minoriteten haft för Göteborg.
– Judar överväger att lämna Göteborg i dag. De döljer sina symboler och sin tillhörighet, och känner inte att det är så självklart att staden är deras. Då är det viktigt att staden visar att den judiska minoriteten har en plats här. De har funnits här länge och ska vara trygga här.
Liberalernas kommunalråd Axel Darvik trycker på att det är viktigt att kommunen markerar att Göteborg är en stad för alla, oavsett religion eller bakgrund.
– Att visa den sammanhållningen är viktigt för att dämpa de motsättningar som finns i dag, säger han.
V hoppas på större enighet kring rasism
Bakgrunden till de åtgärder som nu klubbats igenom är att Göteborgs ledande politiker nyligen hade ett möte med en förening för barnbarn till överlevande från Förintelsen, säger Daniel Bernmar, kommunalråd för Vänsterpartiet.
– De påpekade att det inte finns ett välstrukturerat arbete mot antisemitism hos utbildningsdelen i kommunen. Och när vi hörde direkt från dem att det här arbetet behöver förtydligas och struktureras upp så fick vi tummen ur, säger Daniel Bernmar.
I och med det höga tonläget i samhällsdebatten just nu kring bland antisemitism, islamofobi och rasism ser politikerna i fullmäktige det som positivt att man kunnat enas kring att förstärka arbetet mot antisemitism.
– Det känns jättebra. Jag tycker det är viktigt och jag hoppas att partierna kommer vara eniga även i det bredare antirasistiska arbetet i framtiden, säger Daniel Bernmar.
Två tilläggsyrkanden röstades ner
Men enigheten är inte total.
Förutom de två yrkanden från det rödgröna styret och oppositionen som enhälligt röstades igenom ville tre av de borgerliga partierna, Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna, också få med ytterligare ett tilläggsyrkande – som röstades ner.
Det yrkandet handlade om att säkerställa att kommunens lokaler inte används till antisemitiska syften, och att se till att föreningar som stöder antisemitism inte får stöd av Göteborgs stad. Dessutom ville partierna ge kommunstyrelsen i uppdrag att kontinuerligt kartlägga stadens arbete mot antisemitism. Men så blir det alltså inte nu.
Axel Josefson (M) är ändå nöjd med att partierna kommit överens om att utbilda SFI-rektorer i antisemitism – något han ser som särskilt viktigt.
– Vi är glada nu att det inte bara blev att vi ska göra åtgärder i grundskola och gymnasium, för vi har stora problem med antisemitism också i den vuxna befolkningen, säger han.
Sverigedemokraternas Jörgen Fogelklous närvaro i kommunstyrelsen innebär också en del samarbetssvårigheter mellan de rödgröna och de borgerliga partierna – eftersom de har olika syn på om man bör samarbeta med SD. Axel Josefson hade gärna sett en blocköverskridande överenskommelse där också Sverigedemokraterna ingår, medan Daniel Bernmar, från rödgrönt håll, utesluter samarbete med partiet som han kallar för odemokratiskt.
Jörgen Fogelklou lade själv ett eget tilläggsyrkande där han bland annat ville att Göteborgs stad skulle motarbeta antisemitiska slagord på demonstrationer och stoppa utbetalningar till islamistiska föreningar – som också det röstades ner. Men han står precis som de övriga partierna bakom de åtgärder som beslutades på onsdagen.
– Det är bra att man åtminstone försöker komma åt den antisemitism vi ser i Göteborg.
Göteborgs stads nya åtgärder mot antisemitism
- Rektorer inom grundskola, gymnasiet, vuxenutbildning och SFI ska utbildas i samverkan med Forum för levande historia. Målet är att ge rektorer verktyg att identifiera och motverka antisemitism i skolan.
- Göteborg & Co får i uppdrag att under kulturkalaset 2025 sätta fokus på 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige.
- Flera nämnder i kommunen får i uppdrag att bland annat identifiera behov av åtgärder mot antisemitism och förbättra samarbetet, bland annat med syfte att erbjuda föreläsningar på grundskola, gymnasium vuxenutbildning och SFI.
LÄS MER:Ordförande i judiska församlingen anklagas för islamofobi – delade karikatyr
LÄS MER:Klart: Ingen vräkning av tältlägret vid Vasaplatsen
LÄS MER:Attenius om Fogelklous kritik: ”Att den gubben ska komma och säga detta?”
