I dag kan exempelvis en vuxen få som högst 10 000 kronor och ett barn 5 000 i bidrag för att återvända till sitt hemland. Systemet har även tak på 40 000 kronor för familjer.
Men under 2023 var det bara en person i Sverige som använde bidraget för att återvandra.
Nu är regeringen och Sverigedemokraterna överens om att satsa 1,4 miljarder kronor för att kunna höja återvandringsbidraget till 350 000 kronor per person från och med 2026.
Nästa år tillför man dessutom 105 miljoner kronor som bland annat ska gå till att inrätta en statlig samordnare som ska få det nya systemet på plats.
En utredning, som tittat på Danmark som har ett liknande system, har tidigare landat i en uppskattning om att ett sådant återvandringsbidrag skulle leda till att 1 300 personer utvandrar varje år.
Men regeringen och Sverigedemokraterna tror att det kan bli fler.
– Vi avsätter en större summa pengar för att det ska kunna bli ett ordentligt antal personer. Tittar man på utredarens förslag så ringer han in att det skulle kunna handla om motsvarande 1 300 personer. Men vi avsätter en större summa än så för ifall det skulle kunna bli fler, säger migrationsminister Johan Forssell (M).
Tror du att det finns en folklig förankring för att man ska betala så stora summor för återvandring?
– Jag tror absolut att det finns en folklig förankring för att genomföra reformer för att få ordning på både den väldigt bristande integrationen i Sverige idag men också att skärpa migrationspolitiken, säger han.
Forssell: Finns folklig förankring
Han konstaterar att den här regeringen gick till val 2022 på att komma tillrätta med migrationen och därmed har svenska folkets mandat.
– En del i det är ju att personer med det här höjda bidraget, som frivilligt vill återvandra, kanske känner att det blev inte som man tänkte sig i Sverige. Man fick inte jobb, man kom inte in i det svenska samhället, man kanske längtar hem. Med det här bidraget ska de kunna göra det, säger Johan Forssell.
Även Ludvig Aspling, Sverigedemokraternas talesperson i migrationsfrågor, tror att svenska folket är nöjda med att staten lägger miljardbelopp än i dag på att få människor att frivilligt återvandra till sina hemländer.
– Ja, det finns definitivt folklig förankring för en sund offentlig ekonomi. Det är jag helt säker på. Det här innebär en stor ekonomisk besparing. Alltså varje person som skulle nappa på det här innebär flera miljoner kronor i ekonomiska besparingar för samhället.
Kan förvärra segregationen
Nationalekonomen Joakim Ruist, som i förra månaden överlämnade sin utredning till regeringen, avrådde regeringen från att kraftigt höja återvandringsbidraget.
Enligt Ruist finns det en risk att målgruppen känner sig oönskad i Sverige och därmed hämmar deras vilja att bli integrerade i det svenska samhället.
Men de farhågorna skjuts ned av samtliga partier i Tidösamarbetet
– Han (Ruist) säger att det inte finns belägg för att det har skadat integrationen i Danmark. Däremot vet vi att om vi inte agerar nu, då kommer integrationsproblemen bara att växa. Det får ju inte hända, det får inte ske. Jag vill påpeka att det här är en del i en mycket större helhet, säger Johan Forssell och fortsätter:
– Det är ju inget magiskt trollspö. Det här är någonting som vi genomför som är frivilligt för den enskilda. Tillsammans med väldigt genomgripande förändringar av hela migrationspolitiken, stärka integrationen med fokus på jobb, kunskap och lära sig svenska språket samt uppvärdera medborgarskapet.
SD: Tusentals kan återvandra – varje år
Regeringen och Sverigedemokraterna vill inte sätta något mål för hur många som ska återvandra, men Ludvig Aspling konstaterar att potentialen är betydligt större än de 1 300 personer per år som Joakim Ruist har räknat på.
Han tror att Ruists siffror är en underskattning snarare än en överskattning.
– Hans kalkyl bygger på att han har överfört danska förhållanden direkt på svenska. Det vill säga att han har räknat på hur många utrikesfödda det finns i Danmark, hur många är arbetslösa och sen hur många procent av dem nappar på det här och sen gjorde han samma sak i Sverige, säger han och tillägger:
– Men han har inte räknat på att arbetslösheten är större i Sverige än i Danmark till exempel. Så det finns många parametrar. Det där var en kalkyl, men den var ganska grov.
LÄS MER:Förklaringen bakom Johan Pehrsons nya jobb
LÄS MER:Ebba Busch om tältlägret: Göteborg har problem med antisemitism
