Nyheten om den höja reduktionsplikten läckte till SVT redan på måndagskvällen, vilket tvingade regeringen och SD att hålla en gemensam presskonferens på tisdagsmorgonen.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna gick till val på att sänka bensin- och dieselpriset. Detta genomfördes genom att sänka reduktionsplikten, alltså den andel biodrivmedel som blandas in i det fossila bränslet, till 6 procent.
Nu har regeringen kommit överens med SD om att höja den igen till 10 procent, en förändring som de fyra samarbetspartierna vill lansera som ”den nya reduktionsplikten”. Den ska enligt Tidöpartierna inte på något sätt förväxlas med den gamla reduktionsplikten, som infördes av Miljöpartiet och Socialdemokraterna.
Vissa läser bara rubriker
Martin Kinnunen, SD:s klimatpolitiska talesperson kallar just ordet ”reduktionsplikten” för en ”kommunikativ utmaning”.
– Det var väljare som tog kontakt med mig på kvällskvisten och frågade: ”vad är det här?”. Då vill jag uppmana väljare att läsa hela artikeln så att de ser att det här inte är några konstigheter, säger Martin Kinnunen.
– Sen finns ju alltid problemet att vissa kanske läser fler rubriker än texter.
Han säger dock att hans partis största prioritering har varit att se till att bränslepriserna inte ska stiga under resterande delen av mandatperioden.
”Den gyllene lösningen”, enligt klimatminister Romina Pourmokhtari, är att samtidigt som mer biodrivmedel ska blandas i bensin och diesel sänker regeringen bränsleskatten.
Ministern: Kan klara klimatmålen
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sa under presskonferensen att den sänkta skatten kommer att kosta staten fem miljarder kronor 2026.
– Det ska med råge kompensera för den kostnad som innebär en ökad andel biodrivmedel, sa finansministern.
För klimatminister Romina Pourmokhtari är överenskommelsen om den nya reduktionsplikten ett glädjebesked. Och hon säger dessutom att den här förändringen kommer att innebära att Sverige klarar en del av sina klimatmål till 2030. Tidigare har regeringens klimatpolitik snarare tagit Sverige i riktningen att missa klimatmålen.
– Den här lösningen minskar utsläppen utan att pressa hushåll med små marginaler, säger Pourmokhtari.
Enligt henne väntas den ökade reduktionsplikten ge en utsläppsminskning på drygt 2,5 miljoner ton fram till år 2030.
– Vi gör bedömningen att med den här förändringen, kommer Sverige att klara ESR-åtagandet, säger Romina Pourmokhtari.
ESR-åtagandet är Sveriges del i de EU-gemensamma målen för att minska utsläppen från transportsektorn.
Reduktionsplikten
Reduktionsplikten infördes 2018 och handlar om att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel.
Under den förra regeringen var andelen biodrivmedel som skulle blandas in i bensin 7,3 procent, andelen biodrivmedel som skulle blandas in i diesel var 30,5 procent.
Planen från den förra regeringen var att andelen biodrivmedel skulle öka fram till 2030.
Den nuvarande regeringen sänkte i januari 2024 reduktionsplikten till 6 procent i både bensin och diesel.
Nu har regeringen kommit överens med Sverigedemokraterna om att höja reduktionsplikten för både diesel och bensin till 10 procent.
Källa: Energimyndigheten, SVT.
LÄS MER:Därför är reduktionsplikten en så het potatis
LÄS MER:Romina Pourmokhtari: Klimathandlingsplanen innehåller osäkerheter
LÄS MER:Skarp kritik mot regeringens klimatpolitik: ”Bortser från klimatmål”
