I nästan ett år har utredaren Mattias Larsson, vanligtvis generaldirektör på Brottsförebyggande rådet (Brå), hjälpt regeringen att ta fram förslag som skulle kunna stoppa demonstrationer, eller inslag i demonstrationer, som skulle kunna äventyra rikets säkerhet.
Lite slängigt kallas utredningen för koranbränningsutredningen. Men även påverkanskampanjen mot Socialstyrelsen, när någon hängde upp en docka av Turkiets president Erdogan vid stadshuset i Stockholm och terrordådet i Bryssel var händelser som gjorde att justitieminister Gunnar Strömmer kände att något måste göras.
Han vill inte ”göra som Danmark” och begränsa yttrandefriheten i grundlagen. Den svenska regeringen vill i stället se en mellanväg, där man tittar på vilka undantag som finns att använda sig av i grundlagen. Samt att lägga till vissa regler i ordningslagen som skulle kunna göra att framtida sammankomster, som av polisen klassas som potentiellt farliga på olika sätt, ska kunna stoppas eller begränsas.
”Inget förbud mot att säga det – på en annan plats”
Till exempel föreslår utredaren att polisen ska kunna villkora en demonstration med att den får hållas på en annan plats, till exempel längre bort från en ambassad än tänkt. En annan begränsning är att polisen ska kunna villkora att en demonstration inte får innehålla inslag som skulle kunna anses utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Exempel på den typen av inslag som togs upp under presskonferensen på fredagen var koranbränning, projicering av bilder mot en ambassadvägg och upphängning av dockor av utländska regeringschefer.
– Jag tycker inte att detta i någon större mån inskränker yttrandefriheten. Dels för att dessa regler ska tillämpas väldigt sällan. Vad som sker är att du under vissa omständigheter inte får göra eller säga någonting på en viss plats eller viss tid. Men inget förbud mot att säga det någon annanstans, säger utredaren Mattias Larsson.
Även om demonstranters lust att bränna koraner verkar ha stillats under de senaste månaderna, menar Gunnar Strömmer att någon typ av regleringsmöjlighet behövs, för att kunna använda i framtiden, kanske i helt andra sammanhang.
Varför ska man ha den här typen av lagstiftning och är du säker på att den kan tillämpas även i helt andra sammanhang?
– Det är klart att sådana här regler ska man inte införa för att angripa en viss situation vid en viss tidpunkt. Ska man göra det så är det för att vi ser ett långsiktigt behov av att kunna möta olika hot mot landets säkerhet, också genom att kunna hantera allmänna sammankomster. Även om aktiviteten kring vissa specifika händelser har gått ner, så har ju Säpo fortsatt bedömt att vi har ett högt terrorhot mot Sverige. Här handlar det om att skapa lagar och regler som håller över tid, säger Strömmer.
SD säger nej
Regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna har varit mycket kritiska till initiativet att se över demonstrationsfriheten. Så även efter dagens besked.
Richard Jomshof (SD), ordförande i riksdagens justitieutskott, kallar regeringens utredda förslag för ”hädelselagar” och säger att hans parti inte kommer att ställa sig bakom detta.
– Vi står upp för svensk yttrandefrihet i alla lägen och kommer aldrig acceptera att islamister tillåts sätta gränser för vad vi har rätt att säga och göra här i Sverige. Nu återstår att diskutera frågan med regeringen kring hur man avser gå vidare, skriver Jomshof i ett uttalande till GP.
Gunnar Strömmer vill föra en diskussion om detta med alla partier i riksdagen.
– Jag är säker på att vi är i ett bättre läge att diskutera detta nu, när den här utredningen finns än för ett år sen. Vi kommer dessutom få remissinstanserna att uttala sig, vilket är värdefullt. Sen får vi se vad det blir för stöd för de förslag som utredaren nu lägger fram, säger ministern.
LÄS MER:Danmark förbjuder koranbränningar
LÄS MER:Över 100 frihetsberövade för påskupplopp
LÄS MER:Kravet: Utred om koranbränning kan vara hets mot folkgrupp
