Regeringen har vid ett flertal tillfällen uttryckt sin kritik mot den svenska skolans digitalisering – och hur fort den har gått. Under regeringens sommarfika på torsdagen framhöll skolminister Lotta Edholm kritiken ännu en gång.
– Det finns mycket som talar för att den digitalisering som skett i svensk skola har skett på en ibland ovetenskaplig grund, men framförallt har det gått väldigt fort, säger hon.
Nu vidtar regeringen ytterligare åtgärder för att bromsa utvecklingen.
– I myndighetsinstruktionen för Skolverket skriver vi in att man inte bara ska titta på digitaliseringens möjligheter, som det är skrivet i dag, utan också se till de problem och farhågor som finns kopplade till digitaliseringen, säger skolministern.
Edholm: Måste ha en grund i vetenskapen
I instruktionerna för Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sameskolstyrelsen ska också skrivas in att deras arbete ska vila på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det här ska lärare och rektorer förhålla sig till redan i dag enligt skollagen. Att det nu också skrivs in i instruktionerna gör att myndigheterna ska kunna ge bättre stöd till skolorna, enligt regeringen.
Vad kommer det här innebära konkret för eleverna?
– Att huvudmän, lärare, rektorer och så vidare i högre utsträckning ska få stöd i att använda sig av de metoder för undervisning som faktiskt har en grund i vetenskapen.
Lotta Edholm säger att lågstadiet i huvudsak bör vara helt skärmfritt och att de digitala verktygen, såsom läsplattor, ska introduceras med stigande ålder baserat på när lärare anser det vara lämpligt.
Men lärares bedömningar kan väl se väldigt olika ut?
– Det är därför som Skolverkets allmänna råd och riktlinjer är viktiga. Men det är klart att det kan skilja sig åt beroende på vilken kunskap man som lärare själv har.
Skolministern: ”Ett uppvaknande”
Enligt Lotta Edholm handlar åtgärderna om att gå tillbaka till grunderna i svensk skola.
– Det finns i dag mycket starkt forskningsbelägg för att man lär sig läsa och skriva bäst i analoga miljöer med analoga verktyg, det vill säga riktiga böcker, papper och penna.
Förra året valde regeringen att skrota den digitaliseringsstrategi som Skolverket tog fram på uppdrag av den förra regeringen. Rapporten beskrev hur en ökad digitalisering skulle leda till olika positiva effekter för både skolan och samhället, men fick skarp kritik från flera tunga remissinstanser. Hjärnforskare och barnläkare menade att skärmar hämmar barnens utveckling och inlärning.
– Och därför gör regeringen en rad förändringar nu. Från första juli i år har vi exempelvis en lagstiftning som säger att alla elever har rätt till skolböcker, säger Edholm.
– Man kan säga att det är ett uppvaknande. Och det sker inte bara i Sverige utan vi ser det i övriga världen också.
LÄS MER:Skolläkarens oro: Skärmar skapar nytt klassamhälle
LÄS MER:Nu bromsar vi digitaliseringen i skolan och satsar på läroböcker
