Nyheten i korthet
- Skattesänkningar på 27 miljarder kronor: Regeringen sänker skatterna med 27 miljarder kronor nästa år, vilket främst gynnar höginkomsttagare.
- Förändringar i jobbskatteavdraget: Jobbskatteavdraget förstärks, vilket ger över fyra miljoner löntagare i genomsnitt 2 600 kronor mindre i skatt per år.
- Minskade bidrag till kommuner och regioner: Regeringen minskar de generella statsbidragen till kommuner och regioner från 24 miljarder kronor 2024 till drygt 7 miljarder kronor 2025.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare anklagats för att lägga ”sossebudgetar”.
Nu har hon utropat seger mot inflationen och får till slut lägga en expansiv budget under parollen "En budget som gör Sverige rikare och tryggare”. Beskedet är samtidigt att Sverige väntas vara kvar i lågkonjunktur fram till 2026.
Budgeten för 2025 har satsningar på nästan 60 miljarder och hälften av de pengarna – 27 miljarder kronor – går till skattesänkningar.
Tidigare har du anklagats för att lägga en sossebudget. Är det här en moderat budget?
– Förra året och även året innan tog vi stort ansvar för att pressa tillbaka inflationen. Jag är väldigt glad att jag vunnit den kampen. Nu ser vi till att få igång tillväxten igen, öka hushållens köpkraft men också få ekonomin att växa genom investeringar inom olika områden, säger Elisabeth Svantesson.
Bland dessa finns sänkt skatt på bensin och diesel, slopad flygskatt, en skattesänkning via jobbskatteavdraget samt höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt (marginalskatten).
Brytpunkten avser gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt och den skrivs varje år upp automatiskt. Men förra året pausades denna med anledning av inflationen och det gjorde att höginkomsttagare gick miste om 13 miljarder kronor.
Vad gäller det förstärkta jobbskatteavdraget väntas det ge över fyra miljoner löntagare i genomsnitt 2 600 kronor per år i sänkt skatt. Avtrappningen i jobbskatteavdraget skrotas också för höginkomsttagare, vilket berör 465 000 personer, som i snitt får sänkt skatt med 10 100 kronor per år.
De som tjänar mest gynnas
På totalen innebär budgeten att de som tjänar mest också får behålla mer i plånboken, medan låginkomsttagare får en lägre sänkning. Enligt regeringen beräknas skattetrycket i Sverige vara det lägsta sedan 1980.
Enligt finansministern handlar det om att öka tillväxten i Sverige.
– Det är viktigt för oss att få igång hjulen igen och stärka hushållens köpkraft, säger Elisabeth Svantesson.
Vad säger du till de som säger att det här är en budget som främst gynnar de som tjänar mest?
– Både i förra årets budget, i år och nästa år sänker vi skatten brett för alla som jobbar och alla som har pension. Sedan förändrar vi marginalskatten som är en skadlig skatt.
Hon menar att Sverige har bland de högsta marginalskatterna i världen och OECD menat på hämmar viljan att utbilda sig.
Skatten på sparandes sänks
Skatten på sparande sänks också. Det första steget tas nästa år då sparandet blir skattefritt upp till 150 000 kronor och det andra steget tas 2026 då nivån höjs till 300 000 kronor.
Om ni vill sparka igång ekonomin, varför sänker ni då skatten på sparande? Vill ni inte att de där pengarna spenderas?
– Det vore bra om fler sparade. Jag tror att många har känt i den här krisen att de inte hade en buffert och nu kan man få möjlighet att få det och också en avkastning på pengarna.
Samtidigt tror Elisabeth Svantesson att den sänkta skatten både kommer leda till sparande så väl som konsumerande.
– Men långsiktigt är det bra om fler sparar, har buffert och kan spara till sin pension. Det ökar avkastningen för individen som sparar och dessutom kommer det ut pengar på kapital på marknaden till innovation och företag, säger hon.
Vissa tidningar beskriver detta som en budget som gynnar rika män.
– Den beskrivningen får ju den som sätter rubriker ägna sig åt. Det jag ser är en investeringstung budget, säger hon och nämner satsningar på infrastruktur, forskning, tillväxt samt att man tar bort ”skadliga” skatter.
Finansministern fortsätter:
– Sedan hoppas jag att ännu fler kvinnor ska tjäna mer och jobba varje dag för att Sverige ska vara så jämställt som möjligt, men skattesystemet är ju neutralt. Det behövs mer tillväxt och mer pengar i välfärden framöver och det ser vi till med den här budgeten.
Kommuner och regioner får mindre
Pengar tillförs också till välfärden, men de generella statsbidragen till exempelvis vården är inte lika stora som i budgeten 2024. Under 2025 skjuter regeringen till drygt sju miljarder till kommuner och regioner, vilket går att jämföra med 24 miljarder under 2024, med vårändringsbudgeten inräknad.
Elisabeth Svantesson menar att den ekonomiska krisen som slog hårt mot kommuner och regioner under fjolåret och detta år främst berodde på ökade pensionskostnaderna med anledning av inflationen.
Under 2025 minskar dessa kostnader med närmare 50 miljarder kronor.
– Roten till problemen är de höga kostnaderna. Det ser annorlunda ut, därför kommer vi inte heller ha samma nivåer av stöd nästa år, säger Svantesson.
– Det här är väl avvägt, men det kommer att vara ansträngt och tufft även nästa år.
LÄS MER:S: Regeringen skuldsätter Sverige för de rika
LÄS MER:Så är svenskarnas förtroende för ministrarna i regeringen
LÄS MER:Kristersson gör stor rockad i regeringen – sex nya ministrar
LÄS MER:Så mycket lägre kan din skatt bli efter jobbskatteavdraget
