Sebastian Eriksson hyllades av IFK Göteborg

Sebastian Eriksson gillar inte att stå i centrum – men var så illa tvungen när han tackades av inför IFK Göteborgs match på Gamla Ullevi.
– Jag är uppvuxen i Dalsland, i jantens Mekka, där man inte fick vara bra på något, säger han om tveksamheten inför hyllningen.

ANNONS
|

Det blev två fina Blåvita avslut på Gamla Ullevi under lördagen.

IFK Göteborg fick avsluta vårsäsongen med en seger mot rivalen Elfsborg och klubbikonen Sebastian Eriksson, som har avlutat karriären, fick en fin hyllning inför matchen.

Den hårdföre mittfältaren fick äntra planen med mamma, pappa, partner och barn för att tackas av och hedras för sina 368 matcher i de blåvita ränderna.

– Det var bra, det blev som jag ville för en gångs skull. Det har varit ett tufft halvår för mig och ... det kändes knappt som att jag ville göra det här, jag tycker inte riktigt om det. Men nu är det gjort, nu är det över och det är skönt att det blev bra, säger han efter matchen.

ANNONS

Varför ville du knappt göra det?

– Jag är uppvuxen i Dalsland, i jantens Mekka, där man inte fick vara bra på något. Så det hänger väl i från barndomen. När man gjorde ett mål blev man utbytt, det var farligt att bli bra.

Trots att Sebastian Eriksson, något ofrivilligt, hamnade i centrum inför matchen så kunde han ändå njuta och supa in stämningen när Gamla Ullevi sjöng hans namn.

– Det kommer vara ett minne för livet för mig, min familj och hela min släkt. Det var härligt att få avsluta så. Det har inte sjunkit in än, men jag kan redan känna glädje och att jag blev nöjd. Det var precis som jag ville ha det, säger han.

Skrev ett tacktal

En del av hyllningen var ett klipp där Sebastian Eriksson själv läser upp en text som lyder:

”Jag önskar att jag kunde få göra allt igen, göra allting lite bättre. Men nu får jag inte. Nu finns det bara minnen kvar.

Glimtar av glädje för vad jag åstadkommit och faktiskt stoltheten över i alla fall en sak: Det är att jag fanimej gav allt. Precis allt jag hade.

Allt för mitt älskade Blåvitt.”

ANNONS

Efter matchen fickr Eriksson frågan om han hade skrivit det själv och svarade då med ett skratt.

– Jag har skrivit allt själv, vad fan? Ska jag anlita (Marcus) Birro eller? Det är klart jag har gjort det själv.

Han fortsätter:

– Jag har suttit i ett halvår och jag skriver ibland när jag känner att jag behöver få ur mig någonting. Men det har inte kommit något, det kom nu som tur var för en vecka sedan. Jag satt en natt och skrev, det blev ganska bra. Jag fick säga det jag ville en sista gång, på mitt sätt.

Eriksson om livet utan fotboll

Det var i slutet av februari som Sebastian Eriksson meddelade att han avslutar sin karriär och han berättar att det är kluvna känslor kring att inte vara fotbollsspelare längre.

– Det är tufft, jag har fått leva min dröm och det har varit mitt liv. Det är klart att det känns, det är tufft när det är över. Jag hade velat spela hela livet, men det går inte. Men det är lite skönt också, jag har fått slita hårt och de sista åren har varit tuffa.

LÄS MER:Höjdpunkter: IFK Göteborg – IF Elfsborg

LÄS MER:Blåvitt höll emot – slog Elfsborg med uddamålet

ANNONS