Till nästa säsong väntar dessutom konstgräs i Södertälje när motståndarna gästar Bårsta IP och Assyriska. I Superettan är konstgräs lagt i Örebro och på Ruddalen i Göteborg.
- I takt med att konstgräset blir bättre är det en naturlig utveckling. Nu är det dessutom godkänt för internationellt spel enligt Uefas bestämmelser, säger Svenska fotbollförbundets generalsekreterare Sune Hellströmer.
Det är en utveckling som de allsvenska spelarna inte vill se. Acceptabelt, till och med bra som alternativ till grusträningen under vintern och nästan lika acceptabelt i Sundsvall och Gävle under säsong. Så lyder domen och förståelsen finns inte alls när frågan landar i Borås.
"De lyssnar inte särskilt mycket"
- Jag hade föredragit riktigt gräs. Vi fick vara med och säga vad vi tyckte, men de lyssnade inte särskilt mycket utan det var bestämt redan i förväg kändes det som, säger Elfsborgs mittfältare Andreas Klarström.
Från förbundets sida håller man med - men inte på många punkter.
- Det är klart att inget går upp mot en naturligt perfekt gräsmatta. Men man får väga det mot hur många gånger man får tillfälle att spela på en sådan. Det är bara att konstatera att vi inte har förutsättningarna för det i Sverige, säger Sune Hellströmer.
Köpenhamn och Trondheim är två exempel i våra grannländer där man på fotbollsplaner har använt sig av det som kallas grassmaster. Med fem till tio procent konstgräs binder man ihop resten av mattan. En metod som flertalet allsvenska spelare mest hört talats om - och som man gärna vill få testad i Sverige.
- Vi har tittat på det för Råsunda. Men vi anser att det inte ger så mycket som det kostar. Det krävs först en investering och sedan ska man även sköta och vårda planen som en vanlig gräsmatta. Det är ett knepigt mellanting som jag inte tror blir ett alternativ i Sverige, säger Sune Hellströmer.
Spelarna efterfrågar värmeslingor
I kampen mot konstgräset efterfrågar spelarna värmeslingor under planen. I dag har man det på Malmö Stadion, Söderstadion och Ullevi.
- Det viktigaste är att ha en bra plan. Det är dyrt, men lägger klubbarna resurserna på en naturlig plan med värme och täckning så föredrar publik och spelare det. Men får man inte planen i fint skick så är konstgräs att föredra. Oavsett vilket kan man använda en konstplan mer frekvent.
Att investera stora pengar på värmeslingor, inomhushallar och likt Norge och Danmark kunna spela på ordentligt underlag året runt är något förbundet lägger över på kommunerna och klubbarna. Och när pengarna uppenbarligen inte finns där förespråkar man den billigaste lösningen.
- Om fem år kommer det ligga konstgräs på majoriteten av de allsvenska arenorna, tror Sune Hellströmer.
