Det är möjligt att referensen är lite rostig, men påminde inte den svenska chocköppningen lite om Ingemar Johanssons omtalade knockout-seger mot Eddie Machen inför 53 614 åskådare på Ullevi 1958? Hann ni bänka er? Öppna chipspåsarna? Ens knäppa upp ölburken?
På gårdar runtom i Göteborg, på balkonger i Majorna, på filtar i Slottsskogen och runt bänkar i Bältespännarparken gick budet om det svenska ledningsmålet, om hur Emil Forsberg – som Emil Forsberg brukar – gjort 1-0 till Sverige på den rymdskeppslika fotbollsstadion i St Petersburg.
Han är en fantastisk fotbollsspelare, den gode ”Foppa” och hade jag inte redan haft fyra barn hade jag förmodligen adopterat honom och låtit honom spela forward när vi kör tvåmål i trädgården.
LÄS MER:Emil Forsbergs mål näst snabbast i EM-historien
Jag är så glad att jag är svensk
Vi börjar närma oss stunden då vi talar om Emil Forsberg i samma mästerskapsmeningar som Tomas Brolin, Ralf Edström och Lennart ”Nacka” Skoglund.
Rolig att se på, underbar framför mål.
Jag är så glad att jag är svensk, jag är så stolt över det här landslaget och så spänd på vad som händer härnäst.
Det var ju så nära att vi fick ett annat slut.
Jag hade vid ställningen 2-2 börjat skissa på vad som skulle hända om Polen gjorde ytterligare ett mål och om Sebastian Larsson verkligen skulle orka en 90-minutare till redan på söndag.
Nu slipper han det.
Han och resten av det svenska laget ska till Glasgow och spela fotboll, vi ska till Skottland och sedan fortsätta vår erövring av Europa, med munskydd, benskydd och pannben som få.
LÄS MER:Svensk gruppseger efter stort drama mot Polen
Vart går gränsen för detta fantastiska landslag?
I sjätte raka Europamästerskapet kom första avancemanget från gruppspelet sedan 2004, vi fick uppleva det som gruppsegrare, vilket blivit en svensk paradgren. Minns VM 2002 och Dödens grupp, EM 2004 före Italien och Danmark och VM 2018 – i Janne Anderssons första mästerskap – före Mexiko, Sydkorea och Tyskland.
Nu väntar en oviss åttondelsfinal i Glasgow på tisdag. Den kommer av allt att döma spelas utan svenska supportrar, den kommer spelas med ett lag som har börjat inse att det är möjligt att gå ett steg till, att en kvartsfinal är inom räckhåll, men att det då verkligen är dags att kliva upp på personbästa.
LÄS MER:Lovar gul vägg i Glasgow – trots karantänsregler
Går England att ta? Går tvåan från Dödens grupp att besegra? Vart går gränsen för detta lag?
Janne Andersson har fått den här gruppen att tro att det är möjligt utan att egentligen tala om det.
2021 tar och vinner de en match i taget. Det är här och nu, nu är nu, alla tillsammans och hundraprocentig respekt för det gemensamma uppdraget. Det är vackert och skapar en sådan respekt.
Vi har fått se två svenska stjärnor tändas
Vägen fram till åttondelsfinal har inte varit enkel. Den har innehållit återkomst av Zlatan Ibrahimovic, en ny skada på Zlatan Ibrahimovic, två covid-19-fall, närmast gränslös kritik efter 0-0 mot Spanien och socialt mediahat mot enskilda. Den har därför också handlat om att försvara en idé, om att testa relationer – och se två nya stjärnor födas.
Jo, jag tänker på Alexander Isak, men också Dejan Kulusevski, vars inhopp och assist till Emil Forsbergs och Viktor Claesson är sådant man annars bara ser på film.
Det händer att missade målchanser blir tv- och Youtube-klassiker, sekvenser som vevas om och om igen och till slut har så många tittningar att Internet är på väg att kollapsa. Jag undrar om inte Robert Lewandowski en het kväll i juni 2021 gav sig själv ett sådant exempel, en dubbelnick i ribban som lär förfölja polacken långt efter det att karriären är avslutad.
Lik förbannat var det förstås Robert Lewandowski som var på väg att förstöra den svenska festen med två mål. Det brydde sig Viktor Claesson inte ett skvatt om. VM:s bäste svensk aspirerar efter sena segermålet vad det lider nog på samma utmärkelse även i den här turneringen.
LÄS MER:Så bra var svenska spelarna mot Polen
En sak till: ”Please, keep your mask on at all time”, bad speakern och de svensk, ryska och polska fansen körde vidare ... utan. Inte undra på att coronaviruset smög sig in bland supportrarna på matchdagen. Den pandemiska respekten på fotbollsläktarna är faktiskt sisådär. Så skärpning där.
Till sist: Att Uefa har gjort bort sig när det gäller Olympiastadion i München och regnbågsfärgerna där råder inget som helst tvivel om. Kärlek har inget med kön att göra. Underbart att se den manifestation som sveper över Europa efter förbudet.
LÄS MER:Regnbågsfärgerna borde vara självklara i kvällens match