Frågan är kanske en gnutta respektlös mot Gerhardsson. För ingen Häckentränare har varit så framgångsrik som han och så sent som i våras såg han ju till att Hisingsklubben vann sin allra första titel när Malmö FF besegrades i cupfinalen.
Ändå finns det något kompromisslöst, på gränsen till obstinat, över Peter Gerhardsssons tränargärning. Han har så länge jag har följt honom här i Göteborg hållit i benhårt i sina principer om att ett stort bollinnehav är grunden till ett bra anfallsspel, att varje match är sin egen och att väldigt mycket av det som vi journalister gärna pratar om – historik, statistik, mönster – är ”fullständigt ointressant”.
Svenska fotbollförbundet har med andra ord valt en principfast man som på något märkligt – och definitivt imponerande – sätt skapar långsiktighet just genom att alltid vara väldigt mycket här och nu. Och jag har aldrig hört en spelare säga ett ont ord om ”PG”.
Pia Sundhage har varit en PR-dröm för det svenska landslaget. Vad man än har frågat henne så har hon försökt ge ett svar som är relevant, personligt och förankrat i hennes egen fotbollsbakgrund. Hon har, mer än någon annan svensk tränare, tagit på sig rollen som damfotbollens beskyddare och pionjär.
Den rollen kan aldrig Gerhardsson axla, inte på det sättet. Men vi ska också minnas att Gerhardsson inte har några problem med att vara obekväm. Han har mer än en gång vevat mot förbundet, mot regler, mot bollar (jo, faktiskt) och står alltid upp för vad han tycker och tänker. Jag hoppas att han fortsätter med det. Att han, precis som Pia Sundhage, använder sin position till att försöka göra världens bästa sport lite mer jämlik.
Rent sportsligt är frågan om Peter Gerhardsson kommer ha förmågan att vara lika flexibel som Pia Sundhage faktiskt varit. Minns hur hon mitt under OS i Rio beslöt sig för att skrota idén om anfallsfotboll, satte försvaret i första rummet – och åkte hem med en silvermedalj. Hade Gerhardsson kunnat göra samma sak? Jag är osäker. Kommer han att behöva göra det? Förmodligen.
Gerhardsson konstaterar själv att han efterträder en ikon inom svensk fotboll, och den här gången finns det fog att använda detta ord som inte sällan missbrukas. Att han dessutom är klok nog att säga ”inom svensk fotboll” istället för ”inom svensk damfotboll” tyder på en grundmurad respekt både för föregångaren och uppdraget.
Det är en väldigt bra början, och att höra den så nyanserade 57-åringen prata om ”eufori” tyder på att Gerhardsson fått precis den nytändning han hoppades på när han lämnade BK Häcken.
Detta blir intressant.
